Jag fortsätter den tradition jag började för några år sedan, nämligen att göra en liten sammanfattning om vad som skett under 2019. Året har varit händelserikt och jag kan än en gång bara konstatera att jag lever ett privilegierat liv.
Till en början
Bara en sådan sak som att jag även i år kan jag konstatera att i och med att jag stiger upp och känner mig frisk varje dag så tillhör jag en lycklig del av befolkningen. Lägger jag dessutom till ytterligare några händelser så blir 2019 ett av de bästa åren.
Skrivandet
Även under 2019 har mycket av min tid ägnats åt skrivande eller saker som är en följd av skrivandet. I slutet av året kom min bok Borträknad ut och har fått ett fantastiskt mottagande. Trots att det är min fjärde romanen så överraskas jag varje gång över hur mycket jobb det är, månaderna innan den kommer från tryckeriet.
Men det som har gjort största intrycket på mig under tiden jag skrev, var när jag i ett blogginlägg skrev om olika härskartekniker. Ni vet detta med att till exempel förlöjliga och osynliggöra en person.
I slutet av inlägget ställde jag frågan om någon av läsarna varit utsatta, eller kände till någon som varit det och om de ville berätta om sina händelser.
Ett dygn senare var min maillåda full med berättelser och jag fick de närmaste dagarna många telefonsamtal från personer som inte ville eller orkade skriva, men som ändå ville berätta.
Jag visste att jag berörde ett stort samhällsproblem, men först då insåg jag hur gigantiskt stort det är. Jag har även senare fått kontakter inom olika grupper som aktivt arbetar med att förebygga mobbning.
Tidigare har jag haft glädjen att se mina böcker har uppförtas på scen och förhoppningsvis blir det så även med Borträknad. Wendlas dansstudio i Östersund har visat intresse att uppföra den som dansteater under studions jubileumsår, 2021. Jag bara hoppas.
Känslan när Borträknad lämnade “boet” och skulle stå på egna ben beskriver jag här.
Att min första bok Girighet eller Makt fortfarande sprids och numera också läses av ekonomstuderande på Mittuniversitetet är roligt. Den beskriver en tid i bankhistorien som numera är just, historia. Eftersom jag är säker på att många av studenterna i framtiden kommer att finnas i en bankorganisation tycker jag det är bra att de får se hur en bransch på kort tid har förändrats. Från en tid med många bankkontor och “kunden i centrum” till en tid där den tekniska utvecklingen gått så oerhört snabbt att kunden ibland inte känns vara det viktigaste för branschen.
Resor
Att resa är berikande och utvecklande. Det innebär alltid nya och spännande upplevelser. Under året har det blivit två längre resor och några kortare.
Här kommer några intryck från de längre resorna:
I februari gjorde vi ett ovanligt avhopp från vintern. Det tillhör ovanligheterna att vi lämnar landet under perioden med bästa skidföret, men så gjorde vi i år. Huvudsyftet var att umgås med barn och barnbarn. Två barn med familjer, tillsammans elva personer gjorde veckan livlig och mycket trevlig.
En resa av helt annat slag gjorde vi under hösten. Tillsammans med goda vänner steg vi ombord på en flodkryssare i Sankt Petersburg och åkte sjö- och flodvägen till Moskva. En resa med många intryck. Allt från miljonstädernas enormt pampiga byggnader, till de små hantverks- och bondbyarna längs floderna.
Ryssland är spännande. Delar av landet högutvecklat och modernt medan det på andra ställen känns som tiden stått stilla sedan 1800-talet.
Skulle vilja avsluta kapitlet om resande med den stora behållningen om varför det känns viktigt. Du träffar nya människor, lär dig nya traditioner och provar mat du inte ens visste existerade!
Du hittar ett längre reportage om Rysslandsresan här.
Fjällen
Som jag ofta berättar och skriver så är fjällen den viktigaste platsen. De ger både rekreation och inspiration och som de bästa vänner finns de alltid på plats. Ibland kan de vara kinkiga och griniga och blåsa upp till våldsam storm, men oftast är de soliga, varma och välkomnande. Jag gillar stillheten, vinterns vita vidder, renarna som elegant strövar omkring och de guldfärgade myrarna på sensommaren.
Turerna på kalfjället har tyvärr inte varit så många i år. Jobb med stugan och bokutgivning har tagit mycket tid från vandrandet. Men några avkopplande dagar har det blivit.
Möten med människor
Jag tycker att det är spännande med människor. Vad är det som driver människor i olika situationer, är en fråga som jag ofta ställer mig. Funderingar som också kommit igen i mitt skrivande. Nu när jag slipper dras med en anställning men ändå jobbar med saker som intresserar mig så har nätverket utökats.
Det är ett privilegium att kunna uppleva dagarna på det sättet. Men jag har också insett att vänskap och kontakter ska vårdas och där är sociala medier fantastiska. Jag har också sett att för vissa personer är dessa medier en ren katastrof. Många hamnar i krig med sin omgivning så fort de skriver något, men jag utgår ifrån att de krigade även innan sociala medier fanns, men nu kan de kriga på flera fronter.
Men jag anstränger mig att hålla god ton i diskussionerna och möts som regel av god ton tillbaka.
Under många år har jag frilansat för en tidning och gjort helgreportage. Artiklar om personer som har lite extra att berätta och jag blir imponerad varje gång över vilken rikedom av erfarenhet som finns.
Under 2018 har det blivit hela 24 reportage, om jag räknar in några artiklar från orienteringstävlingar.
Varje intervjutillfälle är en högtidsstund. Jag har ansträngt mig för att blanda reportage om unga och gamla, män och kvinnor och stadsbor och landsbygdsbor och det är alltid lika lärorikt.
Det har varit idrottsstjärnor, eldsjälar inom föreningslivet, inom kulturområdet, företagare och personer med ibland obehagliga erfarenheter som de delar med sig av.
Exemplifierar möten med personer som har en jobbig bakgrund med Madelene Berndtsson. Hon utsattes i sin barn- och ungdom för övergrepp av en äldre släkting. Nu reser hon omkring i landet, tillsammans med sin sambo Lars Naumburg och berättar om sina upplevelser och hjälper personer som finns i samma situation.
Du hittar hennes berättelse här.
Tack ALLA för givande pratstunder.
Torpvandring
En givande helg under försommaren var när Krokvågs Byförening arrangerade en torpvandring i min gamla hemby. Under två dagar vandrade vi mellan olika torp och gårdar och fick värdefull historisk information.
Sådana här helger ger många tankar. Vi är många som reser mycket och besöker historiska platser och imponeras över historien och skönheten. Men hur många ”gräver där man står”, d.v.s. tar reda på sin egen historia
Jag är glad att jag deltog och känner entusiasm för att själv fortsätta att gräva i min egen historia.
Du hittar ett inlägg om torpvandringshelgen här.
Leden som glesnar
Men mitt i allt positivt, kommer med jämna mellanrum, besked om att vänner, släktingar och kollegor avlidit.
År 2019 har inte varit något undantag och jag har upplevt många tysta minuter för personer som på olika sätt betytt mycket, men som nu inte finns kvar.
Alltid tunga stunder och påminnelser om att ta tillvara på den tid man har.
Vad ser jag fram emot nästa år?
Allt som har med framtiden att göra har nu ett extra förbehåll. Det är ”om jag mår lika bra som jag gör nu.” Då har jag mycket att se fram emot, t.ex:
– Ytterligare två eller tre resor. Några är i planeringsstadiet och några bara i tankarna ännu, så jag blir inte mera tydlig än så.
– Att ta tag i den stora mängd uppgifter jag har om min släkt och försöka göra det mera åskådligt.
– Att fortsätta att intervjua och skriva om spännande personer. Jag har omkring femton personer redan klara för intervju så det gäller bara att försöka hitta en intervjutid som passar.
– Någon ny roman är inte planerad än. Framtiden får utvisa om och när det blir något så stort projekt. Däremot kommer jag tillsammans med tre andra personer att göra en skrift om Gräftåvallens utveckling. Något i stil med “Från fäbod till turistort.”
– Jag har också lovat Ragunda hembygdsförening att bidra med en eller två reportage i deras årskrönika Ravund. Faktiskt den bästa lokala hembygdsskriften om du frågar mig.
– Att få uppleva flera dagar ovan trädgränsen än det blev 2019
– Och det viktigaste. Att få uppleva barnbarnens utveckling under det kommande året.
Till sist
Det här blev en liten kavalkad över några viktiga händelser, känslor och upplevelser under 2019.
Jag ser fram emot alla nya utmaningar under 2020 – och hoppas att även du gör det.
Givetvis önskar jag alla er EN GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR
Tack detsamma, jag önskar även dig en god jul och gott nytt år. Vi har aldrig träffats men vi delar många intressen. Jag tänker först och främst på fjällen, även om vi båda skriver båda två skriver böcker. Jag brukar också skriva årssammanfattningar. Mest för min egen skull och förväntar mig inga läsare. Nu när jag läser din sammanfattning så slår det mig att det faktiskt är av intresse även för utomstående.
Tack själv Kristina !
Har sett ditt fjällintresse ser likheterna i vad fjällen betyder för oss. Tror många skulle må bra av att tillbringa några veckor, då och då, i lugnet på fjället.
Jag började också skriva “sammanfattningarna” enbart för egen skull, men lade ut den som blogginlägg första gånger för fyra, kanske fem år sedan och många tyckte tydligen om att läsa den. Så jag har fortsatt…..
Hoppas att du får en skön och avkopplande jul- och nyårshelg !
Har aldrig skrivit någon dagbok eller årsredogörelse, däremot har jag massor med bilder på människor jag möter och platser jag besöker. Jag lämnar till och med bilderna utan text, jag vill inte påverka betraktandet av bilden. Den får tolkas från tittarens egna erfarenheter och känslor.
Däremot älskar jag läsa vad Du och andra skriver. Det betyder inte att jag inte försökt att skriva, men jag har aldrig språkligt nått upp till den nivån, där det är tillåtet att publicera. Därför kan jag också skryta med att jag har aldrig blivit refuserad. Å´ andra sidan många av de stora författarna och succéromaner har blivit ratade eller refuserade 50 gånger ibland upp till 150 ggr innan succé.
“Så än är det inte för sent” – Så gubbar och käringar huka er i bänkarna!
Ser fram emot ditt försök, Peter – du uttrycker dig mycket väl i skrift så du behöver nog inte befara några refuseringar..
Jag har heller aldrig skrivit dagbok, men har rätt många år , för mig själv, gjort en “årssammanfattning” och för några fyra, el fem år sedan så lade jag ut en av dessa och fick mycket positiv respons. Så det har fortsatt så.
Det är väl den “gamla ordningsmannen” inom mig som säger “så städar vi bort ett år, innan vi tar oss an nästa”