Utkom 2017
(Baksidestext)
Stina, den mycket gamla damen, möter på ett varuhus före detta grannpojken Olle.
De börjar prata och hon vill att han ska komma hem till henne. Hon bär på en berättelse och säger att någon måste få veta.
De träffas vid flera tillfällen och gör också en utflykt till den kyrkogård där många av Stinas och även Olles anhöriga är begravda. Hennes berättelse är stark. Hon berättar om en fattig barndom, hur hon tidigt blev föräldralös och tvingades till pigarbete på fina bondgårdar.
På gårdar där bonden anser sig ha frihet att använda pigor på det sätt han själv önskar.
Hennes två pojkar omkommer tidigt medan hon utvecklar ett komplicerat förhållande till sin dotter.
Under hela hennes uppväxt har alkoholen funnits med som en ständig lömsk följeslagare.
Stina har stått emot men fått betala ett högt pris.
Olle gör då och då jämförelser med kvinnans situation i det gamla bondesamhället och i dagens samhälle.
Beställ bok.
Pris 120:- kr. Porto tillkommer.
Recensioner och omdömen
Länstidningen den 8 november 2017:
Torbjörn Ohlsson lyfter fram gömda kvinnoöden.
Han har lämnat bankvärlden för att istället möta viljan att berätta. I Torbjörn Ohlssons nya roman ”Någon måste få veta” får läsaren ta del av en gammal kvinnas vemodiga livsöde.
Den gamla kvinnan Stina träffar en dag den tidigare grannen Olle på ett varuhus. De hejar och börjar småprata, något som blir starten på en gammal människas livshistoria. Olle hälsar på hemma hos Stina flera gånger och får höra om de vägar hennes liv tagit. Det blir samtal om svek, fattigdom, kvinnovåld och alkoholismens tragiska följder. När de skär sig mellan relationer och att vilja närma sig men inte vet hur. Men boken rymmer också hopp, medmänsklighet och omtanke.
– Den skiljer sig oerhört mycket från tidigare böcker. Tidigare har jag skrivit om kriminella grupper i bankvärlden. Mitt arbete som säkerhetschef på bank har medfört att jag kommit i kontakt med många kvinnor som på olika sätt blivit utsatta för kränkningar och obehagligheter. Anmälningarna blev oftast avskrivna trots bevis och det var dåligt engagemang av polisen. Jag ville göra något åt det här, lyfta fram kvinnors roll, säger Torbjörn.
Hur berättelsen skulle gestaltas var osäkert och idéerna låg därför i byrålådan ett par år. Huvudkaraktären i berättelsen kom sedan att ta sin början när Torbjörn för flera år sedan träffande en gammal bekant på stan. De pratade och Torbjörn visste att kvinnan inte haft det lätt i livet:
– Mötet med henne blev starten. Verklighetens Stina består av henne och ett par andra kvinnor. Jag har vävt in dem tillsammans med mina upplevelser från bankvärlden. Jag har också läst mycket om hur det var att vara piga för 79-80 år sedan och använt det. Men det finns inte så många berättelser om hur de behandlades. Jag tror att mycket som hände tystades ner. Man vågade nog inte prata med någon om det, på den tiden såg det helt annorlunda ut. Vem skulle tro en piga och föra deras talan.
Romanen utspelar sig i Östersund och i Norrviken. Norrviken är en viktig del av romanen då många av de livshändelser som Stina berättar om utspelat sig i byn. Verklighetens Norrviken berättar Torbjörn är en sammansättning av Krokvåg, Gevåg och Ammer och andra byar omkring Hammarstrand.
– Det är lättare att konstruera något utifrån områden jag känner till och jag är uppvuxen i Krokvåg. Norrviken blir ungefär som Elin Olofssons Gärningsberg.
Vad hoppas du att de som läser boken ska känna?
– Jag vill lyfta de här frågorna och jag hoppas att läsarna ska bli berörda. Även att de ska se vilken stark personlighet Stina är. Hon är oerhört stark som stått emot så mycket och fått se två av sina barn döda.
Boken släpps den 25 november på den regionala bokmässan i Östersund. Den 28 november besöker Torbjörn Östersunds bibliotek för att prata om boken.
– Jag hoppas också kunna bege mig ut i länet framöver och prata om boken, det är ingenting spikat ännu men vi får se hur det blir.
Text
Katrin Åsander
072-7437996
katrin.asander@mittmedia.se
* * * * * * * * * *
Roligt att få start 2018 med följande omdöme om “Någon måste få veta”
Inger Broman har många års erfarenhet av arbete med utsatta kvinnor och hon skriver så här:
God fortsättning Torbjörn!
Har nu läst ut din bok ”Någon måste få veta”. Jag tycker att du lyckats beskriva ett scenario jag känner väl igen från mitt arbete med utsatta kvinnor.
Du har lyckats med att ge berättelsen en bra ” omslutning”. Gillar också att du gör kopplingar till nutid i dina kommentarer. Du berättar på ett sätt som gör mig nyfiken på fortsättningen och hade därför svårt att lägga ifrån mig boken, har mest sträckläst den. I o med att jag är van vid att lyssna till liknade historier blev jag inte så starkt påverkad, som den som inte har hört så många liknade historier kan bli.
Tyvärr pågår för fullt liknande händelser dagligen in live o på nätet.
Tack Torbjörn för att du med denna bok har synliggjort ett stort samhällsproblem.
* * * * * * * * * *
”Någon måste få veta”
Författare Torbjörn Olsson
Recensent: Katarina Ryckenberg, R-Write, nov 2017
Det första jag slås av är hur rätt i tiden ”Någon måste få veta” ligger. Bokens innehåll synkroniserar med de aktuella, allmänna åsiktsresonemangen kring trakasserier och övergrepp. Men boken är författad och tryckt långt innan #metoo startade.
Det här är ämnen som tyvärr spänner över tid och rum. Det är också ett konstaterande att det är handlingar som tystats ner och fortfarande tystas ner.
Boken är alltså högaktuell och kommer tyvärr så att fortsätta vara. Lite som klassikerna där problemställningarna, människors drivkrafter och sätt att behandla varandra inte förändras, trots att år går och vi människor borde nått till högre och bättre utvecklade platåer.
Romanen tog sin tid att läsa – inte för att de 160 sidorna på något sätt är tungt skrivna eller saknar flyt – tvärtom.
Men berättelsen krävde, åtminstone av mig, sina pauser. Det är svåra, tunga betraktelser och människoöden som författaren lyckas föra nära läsaren – in under huden.
Handlingar som alltid är otäcka och förkastliga men som genom att de utspelar sig i Jämtland, får oss som bor i länet och inte är bortskämda med lokala litterära miljöer, att komma kusligt, intimt nära.
Romanen är skriven på ett rakt, enkelt och lite äldre språk vilket passar bra för att föra samman de olika tidsepokerna. Kan hända förvånas man en aning över berättarens möjligheter att kunna ägna så stor del av sin tid åt andra människors livsöden, men det är också skönt med lyxen att få en historia avskalad från vardagslivets alla ingångar, att få koncentrera sig på huvudhandlingen.
En bok väl värd att läsa och att begrunda – ämnen som aldrig får mörkas.
* * * * * * * * * *
Hej Torbjörn
Ännu en gång har jag njutit av ditt skrivande. Någon måste få veta har bundit mig i solstolen här nere på Teneriffa och jag måste beundra din litterära förmåga och även din tajming med ämnet – meetoo. Förmodligen var det inte planerat, men jag hoppas att många män kommer att läsa din bok och inse att det är en bit kvar innan vi fått ordning på detta./Gunnar
Gunnar Hedberg
Järpen
* * * * * * * * * *
Hej Torbjörn.
Jag har nu under dagarna tre läst din bok. Eftertanke o reflektion är ngt som återkommer. En fantastisk bok. Ett livsöde som berör. Jag kan bara säga BRA! Mkt bra skrivet och berättar. Tack!!!!
Lars-Olof Stålnäbb
Borlänge
* * * * * * * * * *
Ja du, Torbjörn Ohlsson!
Det här är en gripande och viktig bok. Vi får inte glömma hur det var, för inte allt för länge sedan för fattiga personer. Du har skrivit en familjekrönika där du berättar vad som hänt i fyra generationer och hur svårigheterna kan gå i arv; hur hemligheter i det tysta skadar alla inblandade. Hemligheter kan göra lika ont som hugg och slag och hårda ord och skapa missförstånd som sårar. Hemligheter stänger av kontakter människor emellan och får dem komma ifrån varandra och det gör de här, i din roman. Men slutet gott, allting gott. Tack vare vad jag uppfattat som ditt alter ego, Olle. Herr Ventil som lyssnar godmodigt och tålmodigt och hjälper de splittrade familjemedlemmarna att föras samman igen.
I berättelsen utnyttjar husbönderna minderåriga pigor som naturligtvis får klä skott för övergreppen och ta på sig skulden och skammen. Männen gjorde vad de ville med kvinnorna på den här tiden. Måtte vi aldrig nå dit igen utan att vi i stället utvecklar jämlikheten och jämställdheten i Sverige.
Du skriver lättläst med ett härligt flyt och håller spänningen uppe, från sida ett till den sista. Jag ville veta hur det gick för de olika personerna du beskriver. Jag tycker om dina långa dialoger och det filmiska i boken. Jag ser framför mig hur det kan bli en TV-serie av boken “Någon måste få veta”. Ett kanonmanus.
Om jag ska våga mig på att komma med en språklig synpunkt är det enda att jag ser att ord kan strykas. Det blir ett antal upprepningar, tätt inpå varandra.
Annars: Högsta betyg! Heja dig, käre fb-vän som jag håller av, trots att vi aldrig setts IRL. Du bjuder på värme och en generös vänskap till alla som följer dig. Jag är glad att du finns i vår värld. Kram och grattis till din tredje bokutgivning! När kommer den fjärde?
Agneta Gunneling Geijer
Lund
* * * * * * * * * *
Någon måste få veta av Torbjörn Olsson.
Stina träffar Olle i en affär där de gör upp om att träffas för Stina har något hon vill berätta. Olle har bott granne med Stina och har lekt med hennes barn.
De åker på en resa bakåt i tiden. Kyrkogården blir en viktig plats de besöker.
När jag tog i den här boken började värmen stråla från fingrarna till mitt hjärta. När jag berättade för några vänner om boken lyste det omkring mig.
Historien är så varm och sorglig på samma gång. Herr Ventil tar en stor del i boken. Glöm inte era äldre och deras historier, vi behöver höra den. Någon måste få veta.
Boken får 6
På den 6-gradiga skalan.
Eva Bommelin
Bokbloggen www.bommelin.se
* * * * * * * * * *
Mycket gripande ? Sorglig och varm precis som hon skriver. (Syftar på recension av Eva Bommelin). Tack för att du belyser svårigheter som gömts och fram för allt hur viktig omtanken om sina medmänniskor är. Speciellt idag! ?? En bok som berör! Luta dig nu tillbaka, njut av fina recensioner och var stolt. ???
Maria Hellström, Aspås
* * * * * * * * * *
Tack för boken som jag nyss har läst ut. Du har lyckats med ett MVG genom att berätta inte bara Stinas historia utan även om andra
närståendes liv. Om utsatthet, ensamhet och stolthet. Känner mig rörd och berörd. Vilka hemskheter som pågick och ingen att tala med. Det pågår även idag, men kvinnor kan tala för sig, vill jag tro. Tack Torbjörn.
Ann Almgren, Stockholm
* * * * * * * * * *
Har läst din berättelse om Stina och som så många andra har sagt så har ju boken verkligen kommit ut i rätt tid med tanke på allt som
hänt den sista tiden genom “me-too”. Boken var välskriven och det märks vad du arbetat med inte minst när det gäller att berätta ingående
om detaljer i många av händelserna, vilket ibland kanske blev lite för mycket. Men i stora drag en fin berättelse. Lycka till med ditt
skrivande i fortsättningen.
Kram.
Lena Carlsson, Nässjö
* * * * * * * * * *