Orsakar vindkraften nästa finanskrasch?

Tidningen ”Affärsvärlden” har under en längre tid granskat vindkraftsbolagens ekonomi, villkor och organisation. Tidningen är, som jag ser det, en av de mest seriösa affärstidningarna och jag har följt den, till och från, under många år.

Totalt har tidningen samlat in data från 3 000 vindkraftverk fördelat på 167 vindkraftsanläggningar, vilket innebär att företag som driftsatts under åren 2010–2022 ingår. Alla siffror har hämtats från årsredovisningar och är offentliga och inrapporterade till Bolagsverket

Utgångspunkt
Bankernas utlåning till svensk vindkraft har växt till 29 miljarder kronor fram till 2022. Samtidigt har branschens totala förluster växt till 13,5 miljarder, mellan 2017 och 2022 och hälften av företagen har varit föremål för aktieägartillskott.
Vindkraftbolagen betalar i snitt bara 1,3% i ränta, trots en förlustmarginal på 39%. Ekvationen går inte ihop, skriver Christian Sandström och Christian Steinbeck, som är journalisterna som granskat branschen.

Status just nu
De samlade förlusterna mellan 2017 och 2022 på 13,5 miljarder ger nog ingen bank skrämselhicka. Bankernas vinstnivåer klarar detta lätt, men det finns andra varningssignaler.
Förutom en förlustmarginal på 39%, så går 58% av alla anläggningar med förlust. Till det finns 69% av alla vindkraftverk i Sverige i bolag som gått med förlust. Många tvingas upprätta kontrollbalansräkningar för att förstå hur många veckor man har kvar innan konkursen kommer.
Jag känner inte till någon bransch som visar sådan bristfällig ekonomi.

Sundsvalls Tidning berättade i slutet av juni att företaget Cloud Snurran AB som äger och driver vindkraftsparken Haverö i Ånge kommun ansökte om företagsrekonstruktion vid Tingsrätten i Stockholm. Bolagets förlust efter finansiella poster uppgick till 290 miljoner kronor för 2022 och skulderna landar på hela cirka 3 miljarder kronor.
Hälften, eller rättare sagt 49% av vindkraftverken fanns i aktiebolag som varit föremål för aktieägartillskott mellan 2017 och 2022. Hittills har nästan alla dessa vindkraftsanläggningar blivit räddade av sina ägare.

Vad skiljer vindkraftsföretagen mot andra företag?
Det som skiljer vindkraftsanläggningar från andra verksamheter är att de är nästan omöjliga att förändra. Vindkraftverken går inte att flytta, de kan bara producera elektricitet när det blåser. Det finns inte ens anställda att göra sig av med eller organisera på nya sätt.
Affärsvärlden har tidigare också skrivit om överetableringen av vindkraft. Ju fler vindkraftverk som byggs, desto större slumpmässig överproduktion av vindkraftsel när det blåser. När det inte blåser och elpriset är högt kan man inte producera något oavsett hur många vindkraftverk man har till sitt förfogande.

“This time is different”
Heter det inför varje ny finanskris och Affärsvärldens journalister hänvisar, i vissa delar, till en bok med samma namn, skriven av Carmen Reinhart och Kennet Rogoff som har analyserat hundratals finanskriser som skett sedan medeltiden. Boken visar att vi lär oss att vi ingenting lär.
Det blir en slags flockmentalitet när man står inför nya, unika möjligheter, inte minst när det gäller ny teknik. ”Alla” ska in i branschen. Efter ett tag när låntagarna inte kan betala kommer baksmällan i form av bankkrascher där kostnaderna stjälps över på allmänheten.

Och kom ihåg att ekonomiska resurser som investeras i något som inte fungerar är förlorade resurser för alla inblandade.

Blundar bankerna för risken
Med många finanskrascher i minne så borde man inte blunda, men ibland känns det märkligt. Listar några frågor:
1. Bankerna verkar ta vindkraftverk som säkerhet för sina krediter, men hur värdefull är ett vindkraftverk i kris eller konkurs? Ett vindkraftverk går inte flytta och det finns ingen personal som kan sägas upp. Det bara står där, producerar el när det blåser och står stilla när det inte blåser. Slitaget är sannolikt rätt stort och livslängden har någon beräknat till tjugofem år. Många verk har nog nått halva den tiden idag.

2. Trots att värdet av säkerheten i vindkraftverk är tämligen begränsat, så är ändå genomsnittsräntan endast 1,3 % och den genomsnittliga förlustmarginalen – 39%. Det tyder på att man har någon annan möjlighet att föra över kostnadsmassan på, t.ex. via kreditgarantier. Det framgår inte tydligt.
 
Den största risken
Om vi vidgar frågan till hela EU spelar ser vi hur gigantiskt problemet är. Sverige har cirka 5 500 vindkraftverk. I Tyskland finns det närmare 30 000, i Spanien 22 000, i Frankrike 9 000 och i Italien 7 000.
Vilket totalbelopp som är investerat är oklart, liksom också skuldsättningsgraden hos de utländska snurrorna, men om vi gör en grov uppskattning och använder samma skuldsättning som på svenska vindkraftverk för resten av Europa, får vi följande:

Skuldsättningen av de 5 500 svenska vindkraftverken i form av lån till moderbolag eller till banker summerar till 70 miljarder kronor. Om tysk vindkraft har samma nivå av skuldsättning per vindkraftverk skulle bara Tysklands skulder för vindkraften bli 420 miljarder kronor, Spanien 280 miljarder, Frankrike 130 miljarder och Italiens skulder blir 100 miljarder kronor.
Enbart skulderna för vindkraften i dessa länder skulle landa på 900 miljarder kronor. Om vindkraften i de länderna brottas med samma lönsamhetsproblem som är givetvis osäkert, men eftersom många av ägarna till svenska vindkraftverk också har kraftverk i många länder tror jag inte att den gissningen är alltför vågad.

Till sist
Tidningen Affärsvärlden har genomlyst många flera frågor än jag tar upp här, till exempel elhandeln, eftermarknaden för leverantörer, komplicerade ägarförhållanden, regionala skillnader och annat. De frågorna hoppas jag kunna återkomma till.

Men tänk dig om Affärsvärldens bedömning är någorlunda rätt, och vindkraftverken i Europa har omkring 900 miljarder i skulder, en förlustmarginal på nära 40%, och en genomsnittsränta på 1,3%, då behöver man inte vara någon Einstein för att räkna ut att detta är en mycket riskfylld bransch och vem som får betala kraschen känner de flesta rätt bra till numera.