Nu finns landsbygdens möjlighet – hänger politiken med?

Hur ser samhället ut efter Corona?

Spännande
och Bolunds feltänk.
”Det enda som är bestående är förändringar” sa Rickard Ringmar, karismatisk bankchef i Uppsala på sjuttio och åttiotalet sa vid ett tillfälle när jag lyssnade på honom.
Ett uttryck som jag tagit med mig genom livet och som känns aktuellare än någonsin.
När jag för en tid sedan läste i en artikel i DN hur finansmarknads- och bostadsministern, Per Bolund, argumenterade får att förtäta i stadskärnorna, med motiveringen att människorna sökte sig till affärscentra utanför stadskärnorna.
Jag kände instinktivt att Per Bolunds resonemang följde en gammal norm och att han igen glömde hela Sverige utanför städerna.
Jag skulle ha blivit mycket nöjdare om Per Bolund skrivit att nu har vi teknik så att folk kan arbeta effektivt på distans och att de dessutom inte behöver trängas i förtätade stadskärnor eller bo nära jättelika, men kanske tömda affärscentrum utanför städerna.
Det kändes som han satt på läktaren och inte insett vilka möjligheter som pandemin ger oss, när det gäller att tänka nytt och tänka över hela Sverige.

Samhället har nog inte haft bättre tillfälle än nu, att bryta den urbana normen
När vi ser hur stora förändringar som vi står inför, så skulle jag välkomna den politiska ledare som säger, ”nu gör vi och näringslivet en nystart som syftar till att bryta det urbana liv som vi levt.”
Det gäller givetvis inte alla branscher, men tillräckligt många för att förändringarna kommer att bli tydliga.
Men nya trender brukar kräva nya ledare. Jag tror inte att de ledare som har varit med att bygga samhället, till vad det är idag, är rätt personer när det gäller att tänka nytt, att utnyttja tekniken maximalt så att personer kan bo och leva där de vill.
Många företag kommer att försvinna, så är det i stora brytningstider, men det kommer också att växa fram nya och de behöver inte på något sätt placeras i de stora städerna.

Börja nu om
Jag tycker att nivån på debatt, både bland oss ”vanliga människor” och bland landets styrande politiker är skrämmande låg. Det är dags att höja nivån på diskussionen.
En värld som varit mer eller mindre stängd under så lång tid kommer att förändras. Världen har inte stått stilla, trots att den till stor del varit stängd. Det har växt fram ny teknik och nya rutiner och när man är mitt i förändringarna tänker man inte själv på att man medverkar i något som inte funnits tidigare.
Det finns givetvis stora problem, och ett av de största är att nya tider och trender oftast kräver nytt ledarskap. Det är en gammal kunskap och på sikt brukar detta lösas när människor intar nya roller, nya ledargestalter stiger fram och gamla lösningar inte gäller längre.

Ser vi bakåt, så har samhället genomgått stora förändringar när jordbrukssamhället övergick i industrisamhället. Nästa skede är till informations- och kommunikationssamhället.
Förmodligen anser många att vi redan lever i kommunikationssamhället.
Jag är däremot övertygad om att övergången till kommunikationssamhället på allvar börjar i och med pandemin som härjar.
Det kommer att innebära att ledare i föråldrade organisationer inte kommer att behövas i samma omfattning som tidigare. Vi kommer säkert att få läsa att många av dessa ledare sprider sin frustration på nätet, det är på något sätt en naturlag.
Det kommer att växa fram nya arbetssätt och nya ledare. I grunden är det spännande.
De ledare som jag främst tänker på är inom näringslivet och inom politiken.

Önskar en brainstorm
Här skulle jag vilja se en samlad aktion från politiker, näringsliv och universitet som genom olika scenariobeskrivningar skulle förbereda samhället och sina medlemsorganisationer och medlemsföretag, på vilka förändringar vi står inför.
Det är mycket viktigare än att diskutera för- och nackdelar med ansiktsmask, om Bromma ska finnas, och vilka enorma problem som, några hundra personer som beviljats uppehållstillstånd under 2020 innebär.

Här gäller det att ha företrädare som vågar se några år framåt och som också kan tänka nytt. Nya arbetssätt, nya boenden och nya former för anställningar.

Jag är inte orolig för ledare inom näringslivet. Där finns en inbyggd naturkraft att personer som inte är kompetenta och framsynta som ledare i ett företag försvinner ut köksvägen.

Samma sak gäller forskare inom universitetsvärlden. De må kanske luta sig mot teoretiska modeller, kanske inte har ledaregenskaper från näringslivet, men de brukar ha förmågan att kunna lyfta blicken från dagsproblemen.

Det som känns mest tveksamt är det politiska ledarskapet. Förvisso har de expertmyndigheter att rådgöra med, men det är många år sedan jag hörde en politisk ledare prata om hur han/hon vill ha samhället på lång sikt. Det är tydligen lättare och enklare att anklaga varandra i aktuella dagsfrågor.
Jag tycker också att det råder en tystnadskultur inom politiken, som känns helt fel i detta läge.
”Interna processer” i slutna rum och ofta berättar man inte vilken teknik eller modell som används för att processa svåra frågor. Här har politiken mycket att lära av näringslivet.
Jag vet att beslutsgången är annorlunda i politiken än i näringslivet, men ibland får jag känslan att det är samma metoder som för femtio år sedan.

Förnyelse
Näringslivet har genom årtionden förnyat sig. Det är en process som pågår hela tiden. Nu känner jag att partierna skulle må bra av förnyelse. Ett sätt borde vara att bjuda in allmänhet, eller speciellt utvalda personer, när vissa frågor ska beredas. Med den teknik som kommit fram de senaste åren är detta enkelt och borde ge politiker, både på lokal och riksnivå, verktyg att känna av stämningarna och få nya uppslag.
Att bara hänvisa till att vi lyssnar på berörda parter och sedan processar internt känns förlegat.
Tyvärr är också urvalet begränsat. Endast två procent av svenskarna, sägs vara medlemmar i ett parti. Mera öppenhet från partierna kan vrida utvecklingen åt rätt håll.
Att ha det som nu, när många kommer via ungdomsförbund och skola direkt till det politiska livet är knappast den bästa skolningen. Risken är uppenbar att man inte orkar, eller förmår att förnya partiarbetet, man har ju inte upplevt något annat.

Distansarbete, nya metoder och följdeffekter.
Den kanske viktigaste lärdomen från pandemin är nog att många inte behöver åka till en arbetsplats varje dag. Tekniken har funnits länge och nu har många testat och sett att det fungerar utmärkt.

Detta får följdeffekter på många sätt, t.ex:
– Mindre arbetspendling,
– Behov av färre arbetslokaler för företagen. Lokaler kommer att sägas upp eller förändras. Många fastighetsbolag kommer att få problem. Vad gör man med lokaler som ingen frågar efter.
– Mindre behov av att åka på möten kors och tvärs i landet. De flesta, men inte alla, kan hanteras med hjälp av ny teknik.
– Konferensverksamheten kommer sannolikt att minska och därmed också affärsresandet.
Då kan man ju t.ex. undra över hur viktigt det är att rädda Bromma flygfält?
– Alla hotell kommer inte att behövas och några kommer att försvinna. Andra överlever, men kanske ändrar form och blir så kallade företagshotell.
Och ännu en fundering i det sammanhanget, är hur vettigt det är att i centrala Östersund planera för ett nytt stort hotell.
– Restaurangnäringen, redan nu en hårt prövad bransch. När det gäller privatpersoner finns nog ett uppdämt behov att gå ut och äta igen.
Däremot är det rimligt att tro att ett minskat affärsresande också minskar företagens representation och restaurangernas omsättning.
Hemarbetet innebär också att det inte behövs lika många lunchrestauranger.
Men visst kommer det att finnas restauranger även i framtiden, men förmodligen måste de finna delvis nya koncept för att överleva. Catering har blivit stort och kommer säkert att öka.
Och igen, så kommer förändringen av restaurangbranschen att slå mot fastighetsbranschen.
När det gäller handel och e-handel kommer det att finnas både vinnare och förlorare. Förändringen har redan börjat. De fysiska butikerna får allt jobbigare att överleva, medan köpcentrum och e-handeln tar hand om de stora kundströmmarna.
Och återigen så slår färre butiker mot fastighetsbranschen.
Turismbranschen kommer absolut att överleva, men förmodligen förändras. Visst kommer många att åter åka på solresor till Medelhavet, när det blir lättare att flyga igen, men jag är övertygad om att många kommer att ändra sina semestervanor.
Det blir populärare att semestra klimatsmart. Mera fjällvandring, mera äventyr med kanot och cykel.
Företag i ”vildmarksbranschen” kommer att bli vinnare. Den största utmaningen gäller att hitta rätt balans så att inte naturen slits ner alltför mycket.
– En stor vinnare är också företag som tillhandahåller kommunikationssystem
Många har nu sett hur bra det går att hålla kontakt med Teams, Zoom och andra kanaler. De är bara i början och deras betydelse kommer att växa.

Kom ihåg
Ur kris kommer utveckling och det är upp till oss att välja vilket framtida samhälle vi vill ha. En framtid som vi alla är skapare av. Men det behövs mod från de framtida politiska ledarna och inte sådana som anser att framtidens lösning är att förtäta storstäderna centrala delar.

Visst vore det trevligt att kunna se den här utsikten när man sätter sig och jobbar på distans.

2 kommentarer på “Nu finns landsbygdens möjlighet – hänger politiken med?”

  1. Precis så.

    Städer: stadskärnorna kommer förändras helt. Först så behövs inte så många kontor. Vilket är vad fastighetsbolagen levt av. Inte heller behövs några parkeringsgarage pga självkörande bilar. Därmed så kommer det snart finnas stora tomma lokaler. De kan antingen rivas eller byggas om till bostäder. Därmed behövs knappast någon förtätning, bygg istället gröna parker där folk kan umgås.

    Bostäder. Alla vill bo större för att slippa sitta med datorn vid köksbordet. Dessutom är det en fördel med ett joggingspår utanför knuten. Tunnelbana inte lika attraktivt, det går fint att ta en självkörande taxi då man ska träffa sina kollegor.

    Konferensanläggningar. Här spår jag omvänd trend jämfört med dig. När vi inte träffas runt kaffemaskinen på kontoret så ökar behovet av att träffa kollegorna för att spåna. Jag tror att många företag kommer öka konferensbudgeten och hellre samla avdelningar till endagsmöten en gång i månaden på trevligt hotell.

    1. Tack Kristina !
      Intressanta synpunkter och samsyn i det mesta känns det som.
      Det här med konferenser är lite speciellt. Folk vill träffas, men har också sett att det går bra att träffas digitalt och inte förstöra kvällar med att vänta på flygplatser.
      Men det kommer givetvis att vara olika från bransch till bransch och i vilket läge ett företag befinner sig.

Lämna ett svar