Tankar om vindkraft och människans behov av natur.

Vindkraftsfrågorna har sysselsatt mina tankar en tid och framförallt var ska dessa kraftverk byggas. När jag sedan såg statistik från 2018 som visar att 52% av landets kommuner inte har vindkraft, kände jag spontant att Ragunda äventyrar väldigt mycket, om man tillåter ytterligare parker.

Jag ska försöka konkretisera några tankar och även peka på några fakta omkring detta.

Ny trend
Under pandemin har det visat sig att många har flyttat från de stora städerna för att arbeta på distans. Det har visat sig fungera mycket bra och många har vittnat om vilken kvalitetshöjning det har blivit i deras liv.
Jobbet sköts lika bra på avstånd, meden livskvalitén totalt sett har höjts.

Lek med tanken att den trend fortsätter, vart kommer dessa människor att flytta. Inget enkelt svar, men med många nya vindkraftsparker i Ragunda, är det lätt att räkna ut till vilken kommun dessa personer INTE flyttar, när 52 % av kommunerna inte har vindkraftverk.

Urbaniseringen och ytterligare en trend
Den urbanisering som pågått de senaste 70-80 åren har gjort att många människor aldrig sett ”riktig natur” och de känner sig vilsna.
De har ALDRIG lärt sig leva i och med naturen och det har faktiskt orsakat sjukdomar och lidande hos många. Det gäller i stora delar av västvärlden.
För att motverka detta, startade en trend i Japan på åttiotalet, att man i organiserad form måste lära människorna att gå ut i skogen. De kallar det för skogsbad.
Denna trend har kommit också till Sverige och Stockholm. Man har insett hur viktig naturen är för vår hälsa.
Friluftsfrämjandet ordnar numera kurser i Stockholm, för att personer ska gå ut i skogen. Du hittar en artikel här: https://www.friluftsframjandet.se/lat-aventyret-borja/inspiration/folkhalsa/ny-forskning-skogsbada-for-halsans-skull/

Tänk dig, kurser för att gå ut i skogen. Tror att många i inlandet skrattar åt det, men det förekommer redan i Stockholmsområdet och i andra delar av världen.
Vilka möjligheter kan en sådan trend innebära för kommuner med vacker natur?
Och återigen.
Kommer dessa personer, som vill ha tystnad, vacker natur, kunna vandra i skogen, cykla, paddla, att åka till en kommun med många vindkraftsparker när mer än hälften av kommunerna inte har några sådana parker?
Så med en utbyggnad tackar kommunen, med stor säkerhet nej till denna form av småskalig turism.
På kommunens egen hemsida går att läsa, ”du som är friluftsintresserad har bland annat fina leder att vandra på, strömmande vattendrag att fiska i , och slalombackar att kasta sig utför.”
För mig passar vindkraftsparker in väldigt dåligt i ambitionen med ha ett aktivt friluftsliv, som beskrivs på hemsidan.

Så nu kära politiker i Ragunda. Tänk nu efter
Ibland önskar jag att vi människor oftare ska stanna upp en stund, och se oss omkring på det fina vi har.

Kom ihåg den gamla kunskapen att naturen är den största läkande kraft vi har omkring oss.
Jag trodde faktiskt att de flesta visste det och jag är rätt säker på att det är en kunskap som fanns naturligt bara för två generationer sedan. Tror också att de flesta som bor naturnära känner till det, helt naturligt.

Tänk en gång till
Med den kunskap vi nu har om hur viktig naturen är för oss djur och människor, hur vettigt är det då, att medvetet förstöra dessa värden.

Tänk dig att personer i Japan under närmare fyrtio år ”utbildats” för att kunna utnyttja naturens läkande kraft och att det behovet nu också kommit till Stockholm.
Urbaniseringen har gjort att den gamla kunskapen om hur viktig naturen är för oss människor försvunnit. Och det bara på två generationer.

Tänk ytterligare en gång om vad som finns i Ragunda.
Kanske inte helt orörd natur, men ändå natur som kan användas på det mest positiva sättet. Nämligen till att hålla personer friska och även kunna erbjuda möjligheter till rekreation till stressade storstadsmänniskor. Låt den storskaliga turismen i form av skidåkning finnas i Åre och erbjud istället den ”läkande turismen” till Ragunda.
Åre har insett att vindkraft och turism inte går ihop. Ragunda borde lätt kunna komma till samma insikt, när det gäller småskalig, men livsviktig turism.

Att kunna ströva längs en orörd å, är exklusivt för många. Här vid Överammer



Lite mera om skogsbad
I den rapport jag läste om skogsbad visades också vilka fördelarna var och det var många. Vi blir mer avspända, sover bättre, får bättre blodtryck och hjärta och blodkärlen främjas. Dessutom får vi lättare att koncentrera oss och vi får mera energi.
Naturen hjälper också mot oro och nedstämdhet. Ju mer icke-tillrättalagd natur vi vistas i, desto bättre.
Det fanns också en ”instruktion” om hur man skulle bete sig och det var inte svårt. Det gällde det självklara, vandra, cykla, paddla och sitt och lyssna på tystnaden.
Med andra ord, investeringarna behövs nästan inte och nyttan för kommunen och invånarna är oändligt mycket större än vilken vindsnurra som helst.

Bild från Krokvågsberget. En miljö som är exklusiv för många.

Till sist
Jag lyssnade delvis på kommunfullmäktiges senaste sändning från Ragunda och noterade att uttrycket svår fråga och extremt svår fråga, återkom flera gånger. Det var tydligen så svåra frågor att vissa företrädare inte tänkte tala om hur man skulle gå tillväga för att lösa den. Tystnad i sådana här frågor tycker jag påminner om vissa härskartekniker.
Jag vill betona, att frågan kanske inte är den enklaste, men desto mer öppenhet krävs.
Jag vet också att ärenden som ska beredas politiskt följer vissa processer och det är inte lika lätt att fatta beslut som till exempel i näringslivet. Men det betyder inte att man ska sluta sig samman i en grupp och inte kunna samtala om frågorna.

Det behöver inte vara svårt
Men faktum är att även svåra frågor måste lösas och det finns etablerad teknik för att hjälpa till att ta fram rätt underlag.
Jag arbetade på ett stort företags säkerhetsavdelning och vi var ofta inblandade i att göra analyser av risker, sårbarhet och konsekvenser. Inför alla stora beslut krävde koncernledningen att ett sådant underlag skulle finnas. Det blev inte alltid populära beslut, men underlaget fanns alltid dokumenterat och man fattade beslut utan dessa analyser. I sådana underlag ingick alltid en bedömning av risker och konsekvenser för inblandade parter.

Den, eller liknande teknik går att använda även i detta fallet, men då gäller det att vara öppen och samla underlag tillsammans med berörda parter. Att värdera risker och konsekvenser. Absolut inte att vara tyst och meddela att detta är så svårt så vi pratar inte om det.
Jag återkommer förmodligen om detta, men rent konkret så måste ett sådant här stort projekt, som en vindkraftspark ändå är, delas upp i delar och varje del bedömas, för att komma till en helhet,
Annars blir det lätt fel och ett fel som kan få ödesdigra konsekvenser för årtionden framåt.
Vilka konsekvenser som kan följa av att människor känner sig överkörda och maktlösa finns det många exempel på i vår värld.    

En vy från Kullstaberget.

4 kommentarer på “Tankar om vindkraft och människans behov av natur.”

  1. Väldigt bra skrivet och insiktsfullt , skulle vilja att du tittar in hos gruppen hela ragunda mot vindkraft och skriver något tankeväckande där ! Vänligen Kenta Gustavsson

    1. Tack Kenta.
      Jag känner inte till att det finns en sådan grupp.
      Jag kollar med intresse.
      Ha det gott!

  2. Mycket bra Torbjörn. Du är klok som en uggla och skriver mycket bättre än en sådan. ☺😉. Jättebra att du engagerar dig. Jag har också sådana upplevelser av naturen , sedan barnsben, med skidåkning, vandring, fiske och jakt. Jag har också sett till att mina barn fått samma upplevelser.

    1. Tack Thord för det omdömet.
      Vi är priviligierade som fått växa upp i en sådan miljö och jag hoppas verkligen att kommande generationer för göra detsamma, även om chanserna minskar.

Lämna ett svar