Nationaldag och länets fordran på övriga landet.

Jag känn en viss stolthet när jag ser Jämtlands landskapsvapen. Det utstrålar för mig kraft, styrka och skönhet och det är ungefär så som jag upplever Jämtlands län. Den stora och stolta älgen, hunden som människans idoge medarbetare och den lyftande falken som får symbolisera friheten.

Det får bli utgångspunkten för mitt förmodligen rätt patriotiska inlägg om Jämtland idag. Länet, som använder och hedrar tre flaggor inom sina gränser.

Jämtlandsflaggan

Det blå fältet symboliserar Jämtlands himmel, det vita fältet symboliserar Härjedalens fjäll och det gröna symboliserar Ragundas skogar.

Samiska flaggan

Flaggans cirkel står för andlighet där det röda representerar solen och det blå månen. När det gäller fälten så symboliserar det gröna växter och natur, det blå vattnet som ett livselexir, den röda elden med värme och kärlek och den gula solen.

Svenska flaggan

Korset symboliserar kristendomen medan betydelsen av färgerna är oklart. Blått och gult har historiskt då och då representerat guld, så kanske vi hittar förklaringen där.

Stark symbolik
Jag känner mycket för alla flaggorna och för den symbolik de står för. Kanske framförallt för Jämtlandsflaggan och Samiska flaggan. Där finns många gemensamma band där naturen är den sammanhållande länken.
Att den svenska flaggan, med sin längre historia, inte har en lika känd symbolik gör inget. Den kanske symboliserar guld och då är guldet för mig solen, luften, skogen och vattnet.

Varför har vi en nationaldag?
Om detta skulle det gå att skriva mycket och historien sträcker sig tillbaka ända till 900 talet, strax efter det att Islands allting bildades, år 930. Namnet var Jamtamot och hölls alltid veckan när den 12 mars inföll.
Och som namnet Jamtamot tyder på, hade man ett möte där man beslutade gemensamma angelägenheter. Märk väl att alla var välkomna och alla hade rösträtt. Här kan vi prata demokrati.
Förutom att Jamtamot fungerade som en slags regering, så var det också domstol och tvister och brottmål avgjordes under veckan. Givetvis hölls under veckan också en stor marknad.

Eftersom Jämtland och Härjedalen under många år tillhörde Norge kom länet att lyda under det norska lagtingen, men Jamtamot fanns till stor del kvar, ända till dagens landstings och regioner bildades.
Sett ur demokratisynpunkt lever nog dagens region inte upp till samma nivå som Jamtamot.

Jamtamot höll sina möten och ting på Bynäset Frösön. I dag ett populärt utflyktsmål, men som bara delvis går att nyttja, eftersom försvaret under många år använde näset som skjutfält.

Inget fel på utsikten från Bynäset där Jamtamot höll sina möten.

Fordran på storsvensken
Det var lite av historien om varför vi har en nationaldag. Den skulle i och för sig räcka för ett stort firande. Världens näst äldsta nationaldag är inte dåligt.
Men det finns många andra anledningar till varför vi ska uppmärksammas denna dag.

I Norrland hava vi ett Indien
Eftersom Jämtland län är en mycket vacker och viktig del av Norrland, så kommer även resten av Norrlands landskap med i hyllningen. Uttrycket ”I Norrland hava vi ett Indien” lär komma ända från Axel Oxenstierna och uttalades under den svenska stormaktstiden. Sverige började som många andra länder söka sig till främmande landområden att kolonisera, men Axel Oxenstierna hade insett att det var onödigt att åka långt eftersom hela norra Sverige hade enorma naturresurser som inte användes.
Journalisten PO Tidholm använde uttrycket i förordet till sin artikelsamling som heter Norrland och beskriver bland annat skogsindustrins och vattenkraftens framväxt.
Där kan man läsa hur om hur skogarna som köptes upp för en billig penning och råvarorna som skeppades från norr till söder, till den del av landet som ansågs viktig att modernisera.

Vad har följden blivit
Urbaniseringen fortsatte, medan skogarna skövlades i norr, älvarna byggdes ut och gruvor startades. Balansen mellan norra och södra Sverige blev större och större.
Trots det byggdes ändå skolor, vårdcentraler och annan samhällsservice, som de senaste årtiondena stängts eller lagts samman med andra enheter.
Och det paradoxala har inträffat att många kommuner i norr numera betraktas som tärande, trots att tillväxten i söder till stor del är beroende av råvaror som hämtas från norr.
Det senaste nu är att det blivit elbrist i södra Sverige och ett överskott i norra delen av landet. Men det vill man tydligen lösa genom att bygga vindkraft i norr och nya ledningar för att transportera elen söderut. I min värld borde det vara naturligt att bygga ny vindkraft i söder för att förkorta transporterna, men kanhända förstör snurrorna utsikten för någon känslig person.

Länet förtjänar ersättning för alla förstörda forsar och tomma älvfåror

Skulden
Jag inledde det här avsnittet med att säga att vi har en fordran på Storsvensken. Och ordet Storsvensken är vår presidents namn på de styrande i landet.
Och har vi en fordran då har landet i övrigt en skuld till oss. Inte bara till Jämtland utan alla norrlandslänen och en del inlandslän även i Götaland och Svealand.
I fortsättningen använder jag Jämtlands län som exempel, utan att för den skull glömma att det finns flera län som har en fordran på i första hand de stora städerna.

Kolonialiseringen verkar fortsätta. Vi har genom åren försett landet med en stor del av råvaror i form av:
1. Vattenkraft
2. Skog och trävaror
3. Malm
4. Fantastiska områden för rekreation och friluftsliv.

Vi borde alltså kunna tacka nej till ytterligare miljöförstörande åtgärder, för att gynna de stora städerna.
Vi har till exempel levererat tillräckligt mycket energi, för att slippa de fula och skadliga vindsnurrorna.
I Jämtland har Åre kommun tackat nej till alla vindkraftsparker, vilket nog också är en bidragande orsak till den fantastiska utveckling till turistort som Åre blivit. Ingen tror väl att det skulle vara så populärt att besöka Åre, om Åreskutan vore belamrad med vindsnurror!

Jag återkommer ofta till min gamla barndomskommun, Ragunda, när jag tänker på hur utnyttjade vi har blivit i länet. Nio stora vattenkraftverk, som levererar el till de stora städerna.
Men det räcker inte utan stora vindkraftsparker har byggts inom kommunen och flera planeras, till glädje för de stora städerna och till förfång för kommunens egen utveckling.
De få kronorna som kommer till byarna där snurrorna byggs, är inte speciellt mycket värda om det inte går att bo i byarna.

Ragunda har inte den storskaliga turism som till exempel Åre har, men en småskalig och varierad besöksnäring, som får allt svårare att överleva i takt med att kolonialiseringen fortsätter.

Åter till nationaldagen och vår fordran.
Jämtlands långa historia räcker som skäl för att hissa flaggor och hurra för länet. Däremot räcker den inte för att kompensera de oförrätter länet utsatts för.

Så här levande var en gång Hammarforsen







1 kommentar på “Nationaldag och länets fordran på övriga landet.”

Lämna ett svar