När kommer storstadsutredningen

Genom åren har det kommit landsbygdsutredningar i olika former. Jag vet inte hur många och jag vet inte heller vilka resultat som de kommit fram till. Förutom den senaste, som kom för tre år sedan och utmynnade i sjuttiotre punkter som skulle genomföras och stärka landsbygden.
För en tid sedan läste jag att tre punkter var genomförda.

Det är alltså en punkt per år och det innebär att det dröjer till 2090 innan förslagen är genomförda – jag imponeras inte.

När kommer en storstadsutredning
I media kan vi dagligen ta del av jätteproblemen i storstäderna och de politiska lösningarna är många, men som jag tycker väldigt otillräckliga. De få gånger som landsbygdens problem nämns är det ofta i termer att det är tärande och behöver bidrag.
Alltså från storstadens mediaredaktioner. Nyhetsredaktionerna utanför storstäderna är i de flesta fall nedlagda, allt kan ju bevakas från Stockholm.

En storstadsutredning tycker jag bland annat ska belysa följande områden.

Storstadsnormen
I Sverige lever vi i en storstadsnorm. Omkring 85 % av befolkningen bor på en yta som är 1,3 % av landet. Någonstans borde det ringa en klocka om att detta är skevt. Det måste till en större ändring än den som landsbygdsutredningen föreslår. Genom att aktivt vidta åtgärder som förändrar detta förhållande kommer en ändring att ske. Vi måste också utreda hur storstäderna ska utvecklas och hur deras stora problem ska minskas. Här är några områden:

Kriminalitet
Det skjuts och sprängs på ett som det inte gjort tidigare. Det har visserligen varit skjutningar och sprängningar även tidigare, men det har ändrat form.
I dag pågår dueller på öppen gata, gäng mot gäng och ibland drabbas oskyldiga. Detta otrygghet för oss ”vanliga” medborgare.
Politikens lösningar är framförallt längre straff och visitationszoner. Men när inte ens dödsstraff är avskräckande i länder som har det i straffskalan – varför skulle några års längre fängelsestraff vara effektivt.

Kom ihåg att landet utanför storstäderna inte slits sönder av kriminalitet.
Det känns som storstaden har vuxit förbi invånarna. Den har förvandlats till någon form av amöba, eller cancersvulst

Boendemiljöer
I många ställen i och omkring stora städer finns områden som inte är trygga. Dåligt underhållna byggnader, trångboddhet och arbetslöshet. Här har stat, kommun och de boende som finns där en stor uppgift, nämligen att göra områdena inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Det finns absolut många fina områden i våra storstäder, men många områden är det inte.  .
Det gäller att minska på trycket, så att bostadsbristen och arbetslöshet minskar så skulle det också innebära mindre kriminalitet.

Men det krävs ett nytänkande som måste sträcka sig längre än några mil ifrån kommungränserna.

Beredskap
Coronapandemin har visat på stora brister i landets beredskap. Främst inom vårdområdet. Det är visserligen inte en följd av urbaniseringen, utan mera brist på styrning inom myndigheterna och fenomenet verkar vara att ”det är någon annans område.”
Men vi har andra områden där urbaniseringen skapat ett betydligt större problem och det är beredskap inom livsmedelsområdet.

Det finns flera utredningar från nittiotalet och framåt som pekar på att vid en större kris finns det mat för tio dygn. Detta är en teoretisk beräkning som inte tar hänsyn till det då sker en hamstring. Det mest troliga är att hyllorna i mataffärerna är tomma efter två till tre dagar.
Hamstringen av toapapper under pandemin visar hur snabbt lager töms.

Och det är enbart genom hållbart jordbruk och matsäkerhet, som vi kan skapa en reserv som är värd namnet.
Och igen – då måste trycket minska i storstäderna och jordbrukspolitiken inriktas på produktion och bli en av landets mest prioriterade områden.

Hälsa
Ohälsotalen ökar i landet och mest ökar den psykiska ohälsan och allt färre verkar känna till att den bästa läkaren är naturen. För bara några veckor sedan såg jag en artikel om att Friluftsfrämjandet nu har kurser för stressade storstadsbor om att ta sig ut i naturen, att vandra i skogen och vilken positiv effekt det har på oss människor. Jag tycker förslaget är bra, men tycker samtidigt att det är bedrövligt att sådan gammal och elementär kunskap måste läras ut via en kurs.
Jag skrev ett inlägg om detta som du hittar här:
https://skrivovin.se/index.php/2020/10/03/skogsbad-eller-urbaniseringens-riktiga-baksida/

Så lite om landsbygden
Kloka Katarina Östsholm, skrev för en tid sedan ett inlägg i Allehanda.se om vilka behov vi har på landsbygden och att det inte behövs nya utredningar.
Du hittar länken till hennes inlägg här: https://www.dt.se/artikel/katarina-ostholm-har-ar-listan-som-kan-radda-landsbygden?fbclid=IwAR1OR1RkquTEkkulaI51Gin1fYKmQKQ_Rjrumm9H8rz7FN3-rQ2-KafHLZw

Jag lånar några av hennes bärande avsnitt för att visa vad hon menar. Hon skriver bland annat så här:
Nej, vi på landsbygden behöver inga bidrag. Vi behöver större frihet.
Här finns all malm, all skog, all vattenkraft, all vindkraft. Här finns alla sädesfält, all djuruppfödning, alla potatisåkrar, alla grönsaksodlingar. Här finns naturen, som många vill bo i, många vill turista i och många vill tjäna pengar på – en ofta oförenlig ekvation.

Svenska staten utreder hur landsbygden ska räddas. Lösningen heter bidrag och stöd i alla upptänkliga former. Men det är inte landsbygden som behöver utredas; det är storstaden som måste rekonstrueras.

Sverige skulle kunna ha en livskraftig och stark landsbygd helt utan bidrag – och det här skulle kunna göra skillnaden:
Skattereduktioner. Svedjefinnarna lockades till svenska skogar med tio skattebefriade år – applicera det på landsbygden, för både företag och privatpersoner.

Sockra med en landsbygdsskatt som därefter aldrig blir lika hög som i storstaden. Med allt längre avstånd till sjukhus, skolor, äldrevård och annan samhällsservice är det rimligt att betala mindre.

Egnahem. Bygg 10 000 nya Per Albintorp på landet i stället för miljonprogram i storstäderna; via statens försorg förmånligt belånade egnahem med ett par hektar åkermark och några hektar skog till alla som är intresserade av småbruk och odling. Stadsodlarna kommer att rusa ut på landet.

Lokal markpolitik. Den som äger skog och mark ska också vara skriven i kommunen. Bryt upp de enorma, lågtaxerande skogsmonopolen, sälj ut Sveaskog i småbitar, se till att skogen får lokala rötter. Avsätt generösa arealer skyddad gemensamhetsskog för framtiden.

Återbäring. De kommuner vars natur skövlats i jakten på råvaror – med älvar förstörda av vattenkraft och skogar sönderskurna av vindkraft, med monokulturella och artfientliga skogsplantager, med gruvprospekteringar som skadat grundvatten och miljö – ska ha en rimlig vinståterbäring och företagsskatt betald på orten.

Myndighetsflytt. En omfattande utflyttning av tunga statliga myndigheter skulle garantera ökad vidsynthet, stärka lokalsamhället och ge kraft åt tynande småstäder.

Billigare transporter. Det är inte rimligt att höja drivmedelsskatten lika mycket över hela landet. På landsbygden, där avstånden är långa och där inga alternativ finns, måste skatterna vara lägre. Så länge transportsamhället nu varar.

Landsbygden är det mänskliga urhemmet sedan homo erectus tog sina första steg för 1,8 miljoner år sedan. Men stadskulturen, med knappt 6000 år på nacken, har snabbt tagit över en hel planet; en civilisatorisk pandemi, en socioekonomisk rovdrift som gett sig själv tolkningsföreträde och alla ursäkter i världen att förvandla hela befolkningar till levande Matrixbatterier.

Landsbygden är grunden till allt liv. Bonden den i särklass viktigaste yrkeskategorin. Naturen, framför allt den orörda, det filter som kan rena en skitig civilisation.

2 kommentarer på “När kommer storstadsutredningen”

Lämna ett svar