Våldtäkt i media och domstol

I går, den 28 september, skrev Eva Malm en redogörelse om våldtäkter, hur de hanteras i media och i rättsväsendet.
Du hittar länken till inlägget här: https://skrivovin.se/index.php/category/runudden/

I dag fortsätter hon med att berätta om definitioner, lagtexter och andra viktiga begrepp.

Lagtexter gällande frivillighet, definitioner, uppsåt och oaktsamhet, bevisning och samtyckeslagen

Frivillighet och definitioner
Från och med den första juli 2018 bygger den svenska sexualbrottslagstiftningen på principen att allt sex ska vara frivilligt.
Det betyder att en person som har samlag eller utför en jämförbar handling med någon som inte deltar frivilligt kan dömas till våldtäkt. Både män och kvinnor kan utsättas för våldtäkt och både män och kvinnor kan vara gärningspersoner.

Utgångspunkten för den svenska lagstiftningen är att varje människa har en självklar rätt till sin egen kropp och sexualitet.
Ett sexuellt övergrepp är ett extremt och oacceptabelt uttryck för bristande respekt för denna självbestämmanderätt.

Begreppet samlag inom juridiken innefattar bara vaginalt samlag, men även andra jämförbara handlingar kan vara våldtäkt. Exempel på sådana handlingar är anala eller orala samlag, penetration med till exempel föremål eller fingrar eller att gärningspersonens och offrets könsdelar kommer i beröring med varandra.
Även en sexuell handling som inte kan anses jämförbar med samlag kan vara kriminaliserad. Det kan till exempel röra sig om ett sexuellt övergrepp.

I och med en lagändring som trädde i kraft första juli 2018, ofta kallad samtyckeslagen, är principen att sex ska vara frivilligt grunden för den svenska sexualbrottslagstiftningen. I princip innebär det att allt sex där den ena parten inte medverkar frivilligt är våldtäkt.
För att bedöma detta tar domstolen utgångspunkt i om frivilligheten kommit till uttryck genom ord, handling eller på annat sätt. Personen kan ha sagt att den vill, men den kan också göra det tydligt genom till exempel sitt kroppsspråk eller genom att aktivt medverka till de sexuella handlingarna.
En person har rätt att när som helst ändra sig även om den till en början medverkat frivilligt. Då upphör den sexuella handlingen att vara frivillig och övergår till att bli ett övergrepp.

Även situationer då en person drabbas av en så kallad frysreaktion och inte förmår säga ifrån efter att från början ha visat uttryck för frivillighet omfattas av lagstiftningen.

Det finns situationer då sex aldrig kan vara frivilligt enligt lagen. Det gäller om någon tvingas delta på grund av våld eller hot. Det gäller även om gärningspersonen utnyttjar att offret befinner sig i en särskilt utsatt situation som en följd av till exempel medvetslöshet, sömn eller allvarlig rädsla. Slutligen är sex aldrig frivilligt om gärningspersonen allvarligt missbrukar att offret står i beroendeställning till gärningspersonen.

Uppsåt och oaktsamhet
En våldtäkt kan begås genom uppsåt. Med uppsåt menas att gärningspersonen förstår vad han eller hon gör. Det betyder inte att gärningspersonen behöver förstå att det juridiskt sett rör sig om en våldtäkt. Det räcker med att gärningspersonen förstår, eller är likgiltig inför, vad han eller hon gör, det vill säga har sex med en person som inte deltar frivilligt.
En ny brottsrubricering har införts från första juli 2018, brottet ”oaktsam våldtäkt”. Det gäller fall där gärningspersonen varit grovt oaktsam i förhållande till att den andra personen i-n-t-e medverkade frivilligt. Gärningspersonen borde alltså ha förstått att den andra inte ville ha sex. Det är dock bara fall av grov oaktsamhet som omfattas av lagstiftningen. Det kan bland annat handla om att det fanns något gärningspersonen borde ha gjort för att försäkra sig om att den andra medverkade frivilligt, till exempel ställt en direkt fråga.

Bevisning
Fram till mars 2005 räknades det inte som våldtäkt om offret druckit sig berusad på alkohol och inte kunnat värja sig. Det krävdes att gärningspersonen hade drogat eller tvingat i offret alkohol.

Från och med 2013 skärptes sexualbrottslagstiftningen så att bestämmelsen om våldtäkt utvidgades till att omfatta de fall där offret reagerar med passivitet.

Fler fällande domar efter samtyckeslagen
Sedan den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft 2018 har det skett en stor ökning av antalet åtal liksom antalet fällande domar för våldtäkt.

De nya fällande domarna handlar enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) i hög grad om sådana situationer som lagändringen var menad att omfatta. Det gäller till exempel fall där den brottsutsatta reagerat på övergreppet med passivitet.

Våldtäkt innebär att man genomför ett samlag eller annan jämförbar handling med någon som inte frivilligt går med på detta.

I vissa situationer kan sex aldrig vara frivilligt.
Det gäller om deltagandet är en följd av våld eller hot, offret befinner sig i en utsatt situation på grund av berusning, medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla liknande, eller om gärningspersonen allvarligt missbrukar att offret står i beroendeställning till gärningspersonen.
Oaktsam våldtäkt är en våldtäkt där gärningspersonen är grovt oaktsam i förhållande till att offret inte medverkar frivilligt.

Sexuellt övergrepp är när en gärningsperson genomför en annan sexuell handling än det som klassas som jämförbart med samlag med en person som inte medverkar frivilligt.

Oaktsamt sexuellt övergrepp är ett sexuellt övergrepp där gärningspersonen är grovt oaktsam i förhållande till att offret inte medverkar frivilligt.

Källhänvisningar:
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/valdtakt-och-sexualbrott.html
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sexuellt-vald/sexuellt-vald
http://www.wonsa.se/sv/fakta-om-sexualbrott/


Lämna ett svar