3 av 75 förslag. Är det ovilja, okunskap eller fult spel.

När jag för några veckor sedan läste att endast tre av landsbygdsutredningens sjuttiofem förslag hade genomförts kom några tankar om hur saktfärdig den demokratiska processen är.
Tre år sedan den överlämnades till regeringen och tre förslag har genomförts.
Några av förslagen ingår tydligen i nya utredningar och kanske lever vidare på något sätt, eller är det bara ett sätt att gömma förslagen.
Jag kommer inte heller ifrån misstankar och känsla av att regeringen inte anser att detta är så viktigt. Vill de bara plöja ner vissa förslag i nya utredningar och hoppas att andra glöms bort.

Stora förändringar
Jag kan inte heller låta bli att tänka på alla stora förändringar jag berörts av under min banktid. Uppskattade inte alla av dem, men själva processerna i förändringsarbetet har varit imponerande.
I ett fall slogs tolv banker samman och i ett annat två stora, börsnoterade företag, med många ingående dotterbolag och helt skilda IT-system.
För att genomföra sammanslagningarna så delades omgående verksamheten upp i huvudprojekt och många hundra olika delprojekt. Tydliga ansvarsområden fastställdes och lika tydliga tidsplaner för projekten togs fram.

OM något av projekten mötte problem som inte gick att hantera inom fastställd tidsplan skulle det omgående rapporteras, bedömas och protokollföras. Eventuella justeringar i tidsplanerna kanske var nödvändigt. 
OM störningar och problem inte rapporterades som de skulle, blev det nästan alltid konsekvenser för projektledningen. Oftast blev berörd projektledare omplacerad, eller kände att det var bäst att lämna företaget.

Samtliga projekt hade också en utsedd controllers, som följde projekten och rapporterade till företagsledningen.

Varför hanteras inte stora förändringar i samhället lika seriöst.
Om landsbygdsutredningens förslag genomförs skulle det också innebära förändringar inom många områden och beröra många människor. Precis som det gör vid stora förändringar i näringslivet.
Varför kan inte planerade stora förändringar inom samhället hanteras med samma seriositet och respekt för gjorda utredningar.
Jag vet att den demokratiska processen gör att det inte går att kopiera en modell från näringslivet, men det skulle gå att lära sig mycket därifrån, till exempel hur man informerar berörda parter, hur man sätter tidsplaner och avgränsar ansvarsområden.
Många av landsbygdsutredningens förslag är inte heller beroende av långsamma lagändringar.

Utredningen
När utredningen tillsattes 2015 och även när den lämnades över till regeringen 2017 var alla partier överens om att förslagen skulle genomföras, så varför denna senfärdighet.
Flera av partiernas företrädare tittade djupt in i tevekamerorna och bedyrade att denna utredning inte var som flera liknande utredningar hade varit, alltså hyllvärmare. Förslagen i denna utredning skulle genomföras.
Bland annat berättade ordföranden i kommittén Johan Persson att samhället inte kunde acceptera att det sker en tudelning av landet.

I dag är det lätt att se att tudelningen har fortsatt.  

Uppföljning
Några organisationer, bland annat ”Hela Sverige ska leva” har på ett föredömligt sätt gått igenom förslagen och frågat berörda departement och myndigheter vad som hänt med dem.

De bedömer att TRE av förslagen är genomförda…..

Du läste rätt, TRE………..

Ett trettiotal var påbörjade eller inbakade i andre utredningar och fyrtio var inte ens påbörjade.
Det borde kännas pinsamt att försöka leva upp till trovärdighet när man är ledande företrädare för de olika partierna.
Det här handlar om hela landets framtid och coronapandemin visar hur sårbart landet är och vilken brist det finns i beredskap.  

Åtta delar
Som jag har kunnat läsa mig till, var utredningen indelad i åtta områden, där den första handlade om, ”Näringsliv och företagande” med förslag om fler investeringar, ökad innovation och fler jobb.
I princip har inga av dessa förslag har genomförts. Ett av de mer omtalade förslagen var 500 miljoner kronor som skulle avsättas för att införa ”den norska modellen” med sänkta arbetsgivaravgifter och avskrivning av studieskulder.
Utfallet blev 70 miljoner kronor till 39 kommuner i glesbygd för att ”stärka kommunernas förutsättningar att stödja näringslivet”.
Mitt betyg är pinsamt.

I den andra delen ”Digital kommunikation och transportinfrastruktur” är till exempel bredbandsmålet fortfarande långt borta. När det gäller transporter är inget av förslagen är genomförda.
Mitt betyg är pinsamt.

Den tredje delen handlar om kompetensförsörjning. Där skulle tillgänglighet till högre studier utökas, ett utvecklingscentra starta och mer lokal utbildning ske. Vi kan inte se att något av detta har genomförts med kraft.
Mitt betyg är pinsamt.

Den fjärde delen berör ”Samhällsplanering och bostadsbyggande” och handlar om strandskyddet där en ny utredning är under bearbetning och ska vara klar i år. 
Kommittén pekade också på svårigheter med långivning på landsbygden. Där har det kommit nya bestämmelser så det återstår att se vad det får för effekt.
Mitt betyg är misstänkt pinsamt.

Den femte delen behandlar ”Kommersiell service, välfärdstjänster och kultur”. Där berördes kontanthantering som nu är på lagrådsremiss. Förslag om att ändra det kommunala skatteutjämningssystemet fanns med och där har delar genomförts då kostnadsutjämningen ändrats.
Mitt betyg är osäkert.

Den sjätte delen handlar om statlig närvaro. Här har mycket hunnit hända. Redan då var arbetsförmedlingen på väg att stänga ner kontor. Kommittén ville stoppa detta. Efter det har man både räddat, stängt ner och öppnat kontoren igen. När det gäller polisens närvaro finns inga konkreta tidsatta krav för utryckning.

Ett annat förslag var att statens servicecenter ska finnas i alla arbetsmarknadsregioner. Svaret vi får tre år senare är: ”Uppdrag är gett till Statens servicecenter. Det föreslås att 27 nya servicekontor ska öppna i landet senast i december 2020”

Ett av de mer uppmärksammade förslagen var omlokalisering av 10 000 statliga jobb samt att inga nya myndigheter skulle placeras i storstadskommuner. Detta har inte genomförts. De siffror vi får är att 2 000 tjänster omlokaliserats (2017-2018).
Uppdatering kommer i höst lovar Kammarkollegiet. Och gällande myndigheters lokalisering hamnade exempelvis Jämställdhetsmyndigheten i Göteborg. Om nu fler statliga jobb fortsätter försvinna (Arbetsförmedlingen etc) i landsbygdskommuner kommer siffrorna att gå åt fel håll.
Mitt betyg är mycket pinsamt.

Den sjunde delen
 berör ”Styrning och organisering av landsbygdspolitiken” och där är det mesta ogjort, exempelvis ”landsbygdssäkring” av alla förslag. Inte heller har tydligare direktiv till myndigheter utformats för att främja landsbygdsutveckling. Förslaget med landsbygdsdelegationer i alla län avstyrdes. Samordning av myndigheter har getts i uppdrag till Tillväxtverket.
Mitt betyg är mycket pinsamt.

Den sista delen berör Civilsamhället. Utredningen föreslog att den nya perioden för Leader inom landsbygdsprogrammet skulle omfatta hela Sverige och inte utlämna vissa områden. Det är ett av många viktiga förslag i utredningen som inte får glömmas bort.
Mitt betyg är osäkert.

Vill du läsa mer om resultatet av de 75 förslagen, klicka här för att komma till vår rapport: https://helasverige.se/index.php?id=776

2 kommentarer på “3 av 75 förslag. Är det ovilja, okunskap eller fult spel.”

  1. Såå sant. Jag var själv med på resan med ”Statens Servicecenter” … Så fort det kan gå från att ”göra jobbet själv..till att beskriva hur en annan stackars människa ska förstå HUR det ska göras. Vilka regler som styr och sen..Alla lokala avtal ! Hur många samtal… Vad blev egentligen nyttan av detta beslut? Samma saker fick göras på Båda Håll! Det var ju verkligen kreativt tänkt…Nope;)

Lämna ett svar