Tankar om tid, om att spara tid och har krisen lärt oss något?

Bodil Jönsson skrev i sin bok ”Tio tankar om tid” väldigt många klokheter och hon konstaterade bland annat att tid är det enda du har.”
Själv har jag också funderat mycket omkring begreppet tid och några uttryck som man ofta hör, ”jag har inte tid” och ”vi måste spara tid.”

Ett intressant avsnitt i hennes bok är när hon berättar om en period när hon tog ”timeout”, ett begrepp som inte fanns då.
Hon stannade hemma två månader, utan att vara sjuk, inte utbränd, reste ingenstans, utan bara fanns till. Några minnen som hon berättar är, ”första veckan städade jag vinden och förberedde för att slipa om golven, men efterhand lugnade jag ner mig”
Resultatet av hennes egen studie var att hon kommit tillbaka till en slags tidsevighet och paniken vid frågorna ”vad ska jag göra nu”, vad har jag glömt” tonades bort. Hon hittade en teknik som hon använde senare när livet körde ihop sig.

Just nu
Nu när livet i viss mån stannat, eftersom det är svårt att resa, inga konserter, inga stora fester och inget umgänge med vänner, borde Bodils tankar och lärdomar ha testats av många flera och det skulle vara intressant att få ta del av dina erfarenheter.

Mera funderingar om tid 
Att spara tid”, tror jag är ett begrepp som många hört och även använt sig av.  Men hur många har funderat på vad det innebär?
Om nu Bodils tankar stämmer, att tid är det enda vi har, hur ska vi då spara det enda vi har. Jag får inte ihop det riktigt. Tar ett exempel:
Vi gör det snabbare så sparar vi tid, hur många gånger hör man inte det uttrycket och ju äldre jag blir desto svårare har jag att förstå det.
Tror till exempel att alla anställda inom vården inte håller med. Så fort som de tvingas springa så är jag inte säker på att de själva anser att det känns meningsfullt. De kommer hem uttrötta, har gjort en massa saker snabbt , men sparat tid…..nja

Spara pengar
Spara för att ha en ekonomisk trygghet eller för att köpa en sak, det förstår jag. Men tid….

Vad är då egentligen tid
En sökning på google ger följande förklaringar:

Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser.

Känns nästan som en vettig förklaring, men så hittar jag en förklaring till:

Tid är något som verkar självklart, men som förbryllar när man går djupare in på begreppen. Tidsbegreppet har vållat filosofer problem alltsedan de gamla grekerna, och man ser ständigt konstateranden, bland annat av naturvetenskapsmän, att tiden är något vi inte kan förstå.

Då känns det riktigt bra, speciellt det sista, ”något vi inte kan förstå”

Tänk dig
Om det skulle gå att spara tid, du jobbar snabbt och effektivt, du kör lite snabbare än du får för att spara tid, får du då en timme till.
Skulle inte tro det.
Möjlighet en timme för att göra något annat, men inte får du mera tid.

Minns en tidigare chef, som en gång skulle vara kraftfull inför ett antal mellanchefer. Ha sa, ”Ingen ska jobba övertid i det här företaget.
Senare i samma anförande sa han: kom ihåg att efter 17 finns en timme till och sen en timme till”
Ingen av oss som lyssnade förstod inte vad han menade och jag gör det inte än idag, ja förutom att det alltid kommer en timme till….

Tidsbegreppet
Trots att tidsbegreppet är så svårt, att det enligt naturvetenskapsmän inte går att förklara så går det ju alltid göra affärer på det som vi inte förstår.
Det finns nämligen kurser i hur man sparar tid. Jag plockar från några utbildningsföretag. Du får lära dig:
– Skaffa en dagbok och veckoplan och börja planera….
– Att motionera gör att du orkar mer och känner dig mer tillfredsställd med dig själv och orkar mer. Bra lösning för trötta studenter. Bra för studier, sociala livet, jobbet, sömnen etc.
– Dagligen och veckovis föra ner allt du ska göra, och strikt följa din planering
Dessa och många andra punkter är bra. Det ger hjälp att planera ett arbete och sina dagar. Givetvis om det inte händer något oförutsett, till exempel förkylningar, sjuka barn på dagis, glömma inpasseringskortet till jobbet o.s.v.

En liten beräkning till. OM du för att spara tid, ökar hastigheten från 80 till 90 kilometer i timmen under en mil, då har du faktiskt sparat 49,8 sekunder. Att du sedan har brutit mot hastighetsbestämmelser, kanske kört mot rött ljus och varit nära att krocka med en korsande bilist, det är väl inte så farligt.
Viktigare är väl att spara 49,8 sekunder.

Vid pärleporten
Och när det är dags för pärleporten får vi då några timmar extra eftersom vi sparat så mycket tid innan. Skulle Sankte Per möjligen säga, ”du har sparat så mycket tid så du kan återvända till jorden i 4 dagar, 8 timmar, 12 minuter och 49 sekunder.
Knappast.

Om han säger något så tror jag det är något i stil med,
Du är här alldeles för tidigt. Du har stressat som en galning, planerat och planerat och aldrig gett dig tid att lukta på blommorna, ligga på rygg i en fjällsluttning, kramat en medmänniska i nöd eller sagt hej till den fullständigt ensamma personen på parkbänken

Återvänder till sist till ursprungsfrågan
Tror du att coronapandemin lärt oss – eller åtminstone många av oss – det som Bodil Jönsson lärde sig när hon tog sin timeout.
Att vi kommer till en slags tidsevighet och slipper paniken vid frågorna ”vad ska jag göra nu”, vad har jag glömt.”
Har vi hittat en teknik som vi kan använde när livet kör ihop sig.
Vad tror du?

Lämna ett svar