Va fan får vi för pengarna…

Ett uttryck, med ordet ”jag” istället för ”vi” som förre ordföranden för Svenskt Näringsliv, Leif Östling, myntade i samband med en intervju om att han hade pengar i utlandet.
Han hudflängdes offentligt och kritiken var mycket hård.

I somras hade Leif Östling ett sommarprogram, som han hade gett samma rubrik och han förklarade hur han såg på hantering av pengar, egna och andras och jag ställer i allt väsentligt upp på hans tankar, när det gäller politikernas hantering av allmänhetens pengar.
Men här vill jag lägga till ytterligare en dimension och det är hur Sverige hanterar landet utanför Stockholm och framförallt inlandet.

Utgångspunkt
Skatterna får bli utgångspunkter i mina tankar. Den statliga skatten följer samma skala oavsett var du bor, men satsningarna i samhället är tämligen ojämnt fördelade. Det går knappast påstå att de bygger hela landets välfärd och utveckling.
Som en följd av detta blir även den kommunernas ekonomi och välfärd snedfördelad.

Åter till frågan om vad vi i inlandet får för pengarna, jämfört med de stora städerna. Jag börjar uppräkningen med det som faller mig in, utan någon rangordning:

1. Sjukhus och BB som stängs eller flyttas
Och som alla vet så kan en förlossning eller en hjärtinfarkt bli lika dramatisk i Sollefteå som i Stockholm.

2. Stängda skolor, som innebär att skolbarn måste transporteras många mil varje dag.

3. Dålig postutbärning.

4. Dålig vägar med bristfällig eller ingen snöröjning

5. Långt till Apotek. Avregleringen har medfört att nya apotek öppnas i städerna och stängs på landsbygden.

6. Minskning av antalet poliser på landsbygd

7. Nedlagda mediaredaktioner.
Det har spridits en uppfattning om att hela Sverige kan bevakas från några få orter i landet.

8. Stängda bankkontor

9. Dåliga kommunikationer.
Det görs mångmiljardsatsningar på väg och järnväg i storstadsregionerna, medan landsbygdens vägar, i vissa stycken, är som gamla tiders tvättbräden.
Men inte ens en kompensation av bensinskatten.

10. Digitaliseringen – fiberutbyggnad
Det som skulle bli landsbygdens räddning, men som nu blivit ytterligare ett hot. Staten har inte tagit ansvaret för fiberutbyggnaden, vilken är en förutsättning för att kunna bedriva företag i landsbygden.
Ansvaret för utbyggnaden har i stället hamnat hos byalag och andra föreningar och är en skam för de politiker som pratar om att ”Hela Sverige ska leva”

Allvarligast
Trots alla brister som jag räknat upp är ointresset och okunskapen från statens, myndigheters och stora företag det allvarligaste.
Landsbygdsutredningen som var en uppräkning av åtgärder som skulle genomföras verkar alla ha glömt.
Vi ska tydligen vara tacksamma för att något statsråd emellanåt avsätter en halvtimme för att lyssna på våra frågor. Det är pinsamt.

Några exempel till:
Telia skickar SMS till boende i områden som saknar mobiltäckning

De stora bankerna bjuder in till fika när de inviger sin nya banklokal – 15 mil bort.

Och när Vattenfall säger att dyra elnätsavgifterna i norra Sverige beror på långa avstånd. Möjligen avstånd från Vattenfalls huvudkontor, men inte från kraftverken där elen skapas. Här borde varje sund politiker gå i spinn och kräva rättvisa, men inte.

Denna syn blir följden när massmedia flyr landsbygden och all nyhetsförmedling styrs från de större städerna. Bilden är att landsbygden är tärande och storstäderna närande. Inget är mera fel.
Det är inte ovanligt att kommunföreträdare i Stockholm och andra städer i södra delarna av landet ojar sig över skatteutjämningsbidraget. Det är alltför betungande.
Då har de uppenbart inte en aning om vilka värden som, skog, kraft och malm, som exporteras från norra Sverige betyder för det välstånd som byggts upp söderut.
En pinsam okunskap och en mycket farlig okunskap.

I stället för levande forsar lämnar kraftverken sådana här spår i naturen och inte ens fastighetsskatten går till berörd kommun.

Ansvaret läggs på dem som valt att bo avlägset
I filmen Hjärta Norsjö får 15-åriga Elvira som vill gå det nedläggningshotade gymnasiet i Norsjö frågan: Har du pratat med kommunalrådet och försökt påverka? Ansvaret för att behålla en utbildning på hemorten läggs i knäet på en tjej i 9:an.
Vad får Norsjöborna för sina skattepengar?

När skolan i Venjan i Mora kommun behövde lärare för att skolan inte skulle läggas ned fick byborna göra en efterlysning i Land!
Vad får Venjanborna för sina skattepengar?

När BB läggs ner i Sollefteå ockuperar eldsjälar sjukhuset och ABF gör föda-barn-i-bilen-kurser. Landstingspolitikerna blundar.
Vad får Sollefteåborna för sina skattepengar?

I en kommun, som jag tyvärr glömt vilken skrev polisen ett medborgarkontrakt med kommunen och man uppmanar till grannsamverkan för att lösa brottsligheten. Poliskontoret stängs.
Vad får invånarna i den kommunen för skattepengarna?

Samhällsstrukturen håller på att förminskas till en fråga för enskilda personer vilket jag tror kan leda riktigt allvarliga uppror och politikerförakt.

Reaktioner – uppror
Det är ingen slump att människor går samman via sociala medier och startar uppror. Det är friskt!
Tänker på inlandsuppror, landsbygdsuppror, bensinuppror, kontantuppror, Jokkmokksuppror, och ytterligare ett stort antal uppror. Vad kan dessa uppror vara symptom på?
Det är knappast så att det enbart är bensinpriset, som medlemmarna i bensinupproret protesterar emot och knappast enbart brist på kontanter som medlemmarna i kontantupproret är missnöjda med.
Jag tror att det är ett symptom på något mycket större, mycket djupare och mycket farligare.

Ska försöka förklara hur jag menar:
1. Det handlar också om att landsbygden exploaterats i jakten på naturresurser och pengar. En mycket grov exploatering efter andra världskriget, men den startade egentligen ännu tidigare. Jag börjar med det riktigt stora värdena:

2. Inkomsterna för de stora naturtillgångarna, skog, vattenkraft och malm går oavkortat till orten där huvudkontoren ligger. Berörda kommuner var inte framsynta nog att bli delägare i bolagen.
Det borde inte hindra staten att omfördela inkomsterna skattemässigt, d.v.s. låta fastighetsskatten gå tillbaka till kommunerna där fastigheterna ligger.
Det är där människor drabbats och all miljöpåverkan skett.

Till sist
Landsbygden producerar enorma ekonomiska värden, som sedan nästan enbart kommer städerna till del. Endast en liten del av värdena kommer landsbygden till del och då heter det oftast något med stöd eller bidrag.
Med det synsättet att fördela pengar är det kanske inte så konstigt att landsbygden ses som tärande fast det i själva verket är städerna som tär.
Städerna kan aldrig bli självförsörjande, medan däremot landsbygden skulle klara sig utan städerna.

Mot Stockholm…….

Så jag undrar igen. Vad fan får vi för pengarna?

Förutom egna tankar har jag inspirerats av:
Katarina Östholm Kulturredaktör Mittmedia
Malin Ackermann Opinionsbildare Inlandskraft Consulting
Inez Abrahamzon Inlandsupproret, fd ordförande Hela Sverige ska leva samt Hela Norden ska leva.

4 svar på ”Va fan får vi för pengarna…”

  1. Håller fullständigt med Östling. Ändå bor han troligen på ett ställe där han har möjlighet att få ganska mycket för sina skattepengar.

  2. Allt det du skrev kan jag hålla med dig om. Förutom tankevurpan. ” Landsbygden kan klara sig utan städerna” Det förutsätter ett samhälle , där det kan vara svårt för matproducenter att få betalt för maten och utveckla näringen . Kan ge mig tusan på att första och bästa bonde kommer att sälja det mesta på svarta marknaden. Ungefär som under kriget. Då ett land i halvsvält på landsbygden och helsvält för de fattiga i städerna. De som hade pengar hade råd att köpa till överpris.
    Men visst, helt rätt, Självklart att de flesta i städerna inte skulle klara sig. Och naturtillgångarna kunde sparas för en annan tid. Det vore väl det lyckligaste, att många företag flyttade från storstäderna och att infrastrukturen gick hand i hand. Bostäder byggdes för den unga generationen. Vill staten satsa?

    1. Du har givetvis rätt. Formuleringen skulle vara att landsbygden klarar sig “bättre” än städerna.
      Men både stad och land krävs för att få till helheten..

Lämna ett svar