I dag har jag haft förmånen att vara på skolavslutning på Rödön. Avslutningen hölls i Rödöns fina kyrka och sköttes till största delen av eleverna själva.
Jag kände många positiva tankar under avslutningen och jämförde med mina egna avslutningar för många år sedan.
Skolan från föreskoleklass till årsklass sex har förhållandevis få elever. Jag gissar att det i samtliga klasser inte är mer än 70 – 80 elever och känslan jag fick är att det är en fin sammanhållning mellan eleverna i de olika klasserna.
Programmet imponerade och allt sköttes av eleverna själva. Tre stycken tjejer från årsklass sex lotsade besökarna genom programmet. Klasserna hade tränat in sånger och instrumentalspel och några elever sjöng även solo.
Där kom min första jämförelse med mina avslutningar. Vi höll också till i kyrkan och jag har positiva minnen från dagen, men inte var det många elever som visade upp sig. Nej, det var rektorn, någon av lärarna och prästen som höll i föreställningen. I dag fanns ingen präst med.
Samtliga lärare fanns givetvis på plats även idag, men endast musikläraren hade någon form av uppgift, med en del ackompanjemang och att sköta ljudanläggningen.
Den fina sammanhållningen visades på många sätt och inte minst i samband med avslutningen när de äldsta eleverna överlämnade en ros till de barn som nu går på dagis, men som till hösten börjar föreskoleklass. De blivande eleverna fick sedan ställa sig i samlingen med alla elever när ceremonin avslutades med ”Den blomstertid nu kommer.”
Jag ser positivt på framtiden när jag ser sådana fina ungdomar. De uppträder och pratar tämligen fritt och när någon av dem, vid några tillfällen sade något som inte stämde, så konstaterade de lugnt att nu blev det fel innan de fortsatte.
Det är ljusår från den säkerhet som jag och mina jämnåriga hade för många år sedan.
Trots de positiva känslorna från avslutningen, kommer givetvis också tankar om vilken framtid de går till mötes.
Kommer de att leva i en värld som är inkluderande mot personer som inte har så trygga hemförhållanden som barnen på Rödön?
Kommer de att leva i en värld där klimatet inte förstörts så mycket att vissa delar på jorden är obeboelig?
Kommer de att kunna hantera riskerna med den ständiga uppkopplingen?
Kommer de att få leva i en lika jämställd värld som dagens avslutning visade?
