Bakgrund
Som många känner till så arbetar jag just nu med en berättelse om Valborg Månsdotter-Frisk och hennes far, Måns Håkansson-Frisk. Det är en fortsättning på romanen som jag kom med i fjol, med namnet Bondeplågaren.
Just nu väntar jag på ett korrektur som jag ska kontrolläsa och tankarna finns därför ofta hos Valborg och hennes familj. Jag har ju ”umgåtts” med dem rätt länge. Hur orkade hon? Hur skulle hennes liv sett ut om hon hade levt idag? Vad var hennes drivkrafter?
Äventyrslusta
Jag är rätt säker på att hon på något sätt drevs av viljan att uppleva äventyr, precis som hennes farfar, Bondeplågaren, Håkan Jonsson Frisk gjorde. Han vandrade till Stockholm som tonåring och fick arbete som skräddarlärling. Han provade också andra arbeten, innan han så småningom hamnade i Jämtland och blev soldat. Som soldat prövades han hårt och blev både skadad och tillfångatagen. Efter soldatlivet blev han länsman i Ragunda och det var i den rollen som han kom att göra skäl för namnet Bondeplågaren. Hans eftermäle blev inte vackert.
Valborgs växte upp i Munsåker i Ragunda i en relativt trygg miljö. Men redan som barn urskilde hon sig från sina syskon. Hon ville uppleva äventyr och som barn hittade hon dessa långt inne i skogen eller i båten ute på Ragundasjön. Hon skrämdes inte av möten med främmande personer, utan tvärtom hon drogs till dem.
Som ung vuxen blev Munsåker för trångt och hon smög sig ombord på ett fartyg i Sundsvalls hamn och gav sig ut på en lång resa. Föräldrar och syskon fick aldrig veta vart hon hade åkt. Några år senare kom hon tillbaka, välutbildad och med stor självständighet hade hon visat att hon kunde ta vara på sig själv.
Krångede
Kärleken förde henne till Krångede och till den vackra Västgården och det var här som hon levde upp till ”Drottningen på Västgården.” En gård med lång och fascinerande historia, som jag samtidigt passat på att kartlägga till tidigt 1600-tal. (Gården är äldre än så.) Berättelserna är många om hur hon räddade gården från konkurs, sin driftighet i den affärsverksamhet som hon byggde upp och hur hon sysselsatte många av byns kvinnor.
Entreprenören
Hade hon levat idag, skulle hon inte ha kallats för drottning, eller stormor, som många också har kallat henne. Hon skulle utan tvekan ha varit den begåvade entreprenören. Företagaren som bygger från grunden, utvecklar sina medarbetare, hittar nya affärsmodeller och känner ett starkt socialt engagemang.
Gamla kyrkan
En av många kulturpärlor är Ragunda gamla kyrka. Den spelar en viktig roll för familjen som jag berättat om. Håkan Jonsson Frisk och hans fru Margareta finns begravda inne i kyrkan. Det överraskar säkert många, eftersom han ständigt hade duster både i domstolen, men också i övrigt med prästerna som verkade där. Den präst som han oftast bråkade med var Solomon Hoverberg, som också har sitt namn framme vid altaret.
För Valborg var kyrkan ständigt närvarande. Hon hade en stark tro och önskade att något av hennes barn skulle få studera till präst. Den önskan slog aldrig in, men ett av hennes barnbarn blev det och jag är rätt säker på att Valborg på något sätt bidragit till det yrkesvalet.
