Allhelgonahelgen i b\u00f6rjan av november, vill jag kalla f\u00f6r starten. Jag hade d\u00e5 ingen som helst aning om varifr\u00e5n mina magsm\u00e4rtor kom. Jag och Kristina, samt Martin och hans familj var i stugan i Gr\u00e4ft\u00e5vallen och p\u00e5 l\u00f6rdagen hade vi, ocks\u00e5 n\u00e4stan som vanligt, vandrat en sv\u00e4ng p\u00e5 fj\u00e4llet. \u00d6ver Drommen den h\u00e4r g\u00e5ngen. <\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/skrivovin.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/DSC_1218-1024x685.jpg\")
Det var r\u00e4tt bl\u00e5sigt, men \u00e4nd\u00e5 sk\u00f6nt n\u00e4r man f\u00e5tt upp v\u00e4rmen.
P\u00e5 kv\u00e4llen kom magsm\u00e4rtorna, helt utan f\u00f6rvarning och jag gick till s\u00e4ngs tidigt, sov bra och allt var som vanligt p\u00e5 s\u00f6ndag morgon igen. <\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/skrivovin.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/DSC_1231-680x1024.jpg\")
Helgen efter \u00e5kte vi till v\u00e5r dotter och hennes familj, p\u00e5 Br\u00e4nd\u00f6n, tv\u00e5 mil norr om Lule\u00e5. Trevligt som vanligt och vi bytte vandring i fj\u00e4llen mot en vandring i havsbandet. <\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/skrivovin.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/DSC_1265-1024x685.jpg\")
15 till 26 november <\/strong> L\u00e4kare och sjukhuset<\/strong> Vrida om kranen<\/strong> Den 7 mars fick jag \u00e5ka hem till Fr\u00f6s\u00f6n och det k\u00e4ndes sk\u00f6nt. Att ha v\u00e4rldens b\u00e4sta familj omkring sig sk\u00e4nker trygghet som \u00e4r sv\u00e5r att hitta n\u00e5gon annanstans. <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Fyra veckor efter operationen vill jag g\u00f6ra en sammanfattning. Det har h\u00e4nt mycket, och eftersom jag g\u00e4rna dokumenterar mina \u00e4ventyr s\u00e5 \u00e4r givetvis inte denna resa n\u00e5got undantag. StartenAllhelgonahelgen i b\u00f6rjan av november, vill jag kalla f\u00f6r starten. Jag hade…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":4986,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-4979","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-runudden"],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/skrivovin.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/DSC_1265-scaled.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4979","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4979"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4979\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5595,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4979\/revisions\/5595"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4986"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4979"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4979"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4979"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Under den h\u00e4r perioden \u00e5terkom besv\u00e4ren oftare, men inte dagligen. Illam\u00e5ende, ibland med diarr\u00e9 och ibland kr\u00e4kningar. Det b\u00f6rjade k\u00e4nnas jobbigt, framf\u00f6rallt n\u00e4r m\u00e5ltiderna blev v\u00e4ldigt sm\u00e5, eller kom i retur. <\/p>\n\n\n\n
Den 26:e november ringde jag H\u00e4lsocentralen och ber\u00e4ttade om mina problem och det var bara att komma. Efter att ha l\u00e4mnat n\u00e5gra prover s\u00e5 hade jag ett samtal med l\u00e4karen, som ber\u00e4ttade att n\u00e5gra av proverna inte s\u00e5g bra ut och efter att ha tittat p\u00e5 mig en stund s\u00e5 sa han:
– Du ska \u00e5ka p\u00e5 akuten NU.
Han f\u00f6rklarade sedan att proverna tydde p\u00e5 att jag kunde ha en tum\u00f6r, p\u00e5 lever eller bukspottk\u00f6rtel och jag inte skulle v\u00e4nta.
P\u00e5 akuten gick det f\u00f6rh\u00e5llandevis snabbt. Jag fick l\u00e4mna m\u00e4ngder med nya prover och p\u00e5 kv\u00e4llssidan var det dags att \u00e5ka p\u00e5 r\u00f6ntgen. N\u00e5gon timme senare kom en l\u00e4kare fr\u00e5n kirurgen och ber\u00e4ttade att man sett en f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 bukspottk\u00f6rteln, p\u00e5 den del som leder till gallg\u00e5ngen. Allt tydde p\u00e5 att det var en tum\u00f6r, men de skulle ta flera prover och ta flera r\u00f6ntgenbilder. I och med detta fick jag flytta till kirurgavdelningen. <\/p>\n\n\n\n
Med m\u00e4ngder av tankar snurrande i huvudet s\u00e5 somnade jag till en del sent p\u00e5 natten. Jag ins\u00e5g att livet nog skulle f\u00f6r\u00e4ndras fr\u00e5n och med nu. \u00c4nnu tydligare blev det morgonenen efter n\u00e4r en l\u00e4kare kom in p\u00e5 rummet och fr\u00e5gade om jag visste vad jag drabbats av.
Jag svarade n\u00e5got i stil med en f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 bukspottk\u00f6rteln och han fortsatte:
– Ja, en tum\u00f6r mot gallg\u00e5ngen.
– \u00c4r det d\u00e5liga odds f\u00f6r en s\u00e5dan tum\u00f6r, fr\u00e5gade jag
– Ja, det \u00e4r det, blev det korta svaret
– Det borde v\u00e4l g\u00e5 att operera, fortsatte jag
– Det tror jag inte, svarade han, tittade p\u00e5 mig en stund och gick ut.
Vad denna l\u00e4kare grundade sitt uttalande p\u00e5 vet jag inte. Han kan om\u00f6jligt haft mera information \u00e4n l\u00e4karen jag pratade med under natten och \u00e4nd\u00e5 uttryckte han sig s\u00e5 s\u00e4kert. Tyv\u00e4rr kommer jag inte ih\u00e5g hans namn, s\u00e5 att jag skulle kunna p\u00e5minna honom att jag nu \u00e4r opererad. Skulle jag f\u00e5 vrida om kranen p\u00e5 n\u00e5gon under hela den h\u00e4r resan, s\u00e5 \u00e4r det den l\u00e4karen.
Jag vill betona att av alla personer jag sedan haft kontakt med i v\u00e5rden under den h\u00e4r resan, s\u00e5 \u00e4r han den ende som jag blivit besviken p\u00e5.
Planering<\/strong> f\u00f6r begravning<\/strong>
F\u00f6ljden av hans s\u00e4tt att yttra sig blev emellertid att jag tog tag i en sak, som jag l\u00e4nge t\u00e4nkt g\u00f6ra, och det \u00e4r att planera mera f\u00f6r min begravning. Jag t\u00e4nker d\u00e5 n\u00e4rmast p\u00e5 vers till d\u00f6dsannons och musik som ska spelas. Jag hade det delvis klart f\u00f6r mig innan, men nu har jag det ocks\u00e5 nedskrivet. Att planera detta var en process med m\u00e5nga k\u00e4nslor. Jag lyssnade till sk\u00f6na toner, l\u00e4ste vackra dikter och l\u00e4t t\u00e5rarna rinna n\u00e4r det beh\u00f6vdes. Det blev en bearbetning som i slut\u00e4ndan k\u00e4ndes bra.
Stent<\/strong>
Hela den f\u00f6ljande veckan var det ytterligare prover som skulle l\u00e4mnas och ytterligare r\u00f6ntgenbilder som skulle tas. I slutet av veckan fick jag en stent inopererad i gallg\u00e5ngen. Ett litet r\u00f6r som gjorde att gallan rann r\u00e4tt v\u00e4g i st\u00e4llet f\u00f6r ut i kroppen, som den hade gjort tidigare. Den opererades in dagen innan jag fick l\u00e4mna sjukhuset och det dr\u00f6jde ytterligare n\u00e5gon dag innan den fungerade som den skulle. Men jag minns s\u00e5 v\u00e4l k\u00e4nslan n\u00e4r det fungerade och jag k\u00e4nde hunger igen. Vaknade ibland mitt i natten och t\u00e4nkte, nu f\u00e5r jag snart \u00e4ta igen<\/em>. Och jag b\u00f6rjade m\u00e5 s\u00e5 bra, som jag alltid gjort.
V\u00e4ntan<\/strong>
I och med att jag skrevs ut fr\u00e5n sjukhuset b\u00f6rjade v\u00e4ntan p\u00e5 vilken behandling som skulle bli aktuell. Det blev ocks\u00e5 n\u00e5gra konferenser mellan sjukhusen i \u00d6stersund och Ume\u00e5 och jag minns n\u00e4r en av l\u00e4karna ringde och sa, att det lutade \u00e5t operation, men f\u00f6rst skulle ytterligare prover tas och ytterligare n\u00e5gra r\u00f6ntgenbilder, denna g\u00e5ng i Ume\u00e5.
Inf\u00f6r den t\u00e4nkta operationen fick jag f\u00f6ljande r\u00e5d:
– Du har tv\u00e5 viktiga saker framf\u00f6r dig. Det ena \u00e4r att du ska vara v\u00e4lg\u00f6dd inf\u00f6r operationen och den andra att jag skulle vara v\u00e4ltr\u00e4nad.
Nu har jag inte haft n\u00e5gra problem med varken att \u00e4ta eller att motionera, s\u00e5 jag gjorde som jag blev tillsagd. L\u00e5nga promenader och mycket mat.
17 februari<\/strong> – operation<\/strong> och tiden d\u00e4refter<\/strong>
S\u00e5 kom dagen som jag b\u00e5de sett fram emot, men ocks\u00e5 b\u00e4vat inf\u00f6r. Omkring klockan 8 rullades jag in p\u00e5 operationssalen och 11 timmar senare rullades jag ut. Tv\u00e5 timmar beh\u00f6vde narkospersonalen och nio timmar beh\u00f6vde kirurgerna. D\u00e5 var halva bukspottk\u00f6rteln borttagen, liksom tolvfingertarmen, gallan och en del av mags\u00e4cken.
Det var en m\u00e4rklig k\u00e4nsla att vakna efter operationen. Jag k\u00e4nde mig b\u00e5de yr och klar i huvudet. Tidsbegreppet var helt borta och var s\u00e5 under flera dagar. Jag k\u00e4nde mig helt missf\u00f6rst\u00e5dd, n\u00e4r jag hade sovit h\u00e5rt under ungef\u00e4r en halvtimme, men var s\u00e4ker p\u00e5 att jag hade sovit en hel natt. N\u00e4r jag d\u00e5 skulle f\u00f6rklara n\u00e5got som skett ”ig\u00e5r”, men fick till svar att det skedde f\u00f6r ”en halvtimme sedan”, k\u00e4ndes det snurrigt.
– Vi \u00e4r vana att personer tappar tidsbegreppet, var svaret jag fick.
Efter en knapp vecka kopplades ryggbed\u00f6vningen bort och ersattes med sm\u00e4rtlindring i tablettform. Det var nog n\u00e5gra av mina allra jobbigaste dygn innan man hittade r\u00e4tt i doseringen. Man b\u00f6rjar ofta med en f\u00f6rh\u00e5llandevis svag dos med sm\u00e4rtlindring och \u00f6kar tills det k\u00e4nns bra. I mitt fall tog det r\u00e4tt m\u00e5nga dagar innan det k\u00e4ndes r\u00e4tt.
I \u00f6vrigt g\u00e4llde det att f\u00f6rs\u00f6ka vara uppe och g\u00e5 och sitta s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt. Jag var yr och vinglig, men k\u00e4nde mig p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt tillfreds att resan n\u00e5tt s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt.
Ambuss<\/strong>
Den 25 februari, p\u00e5 hustruns f\u00f6delsedag, var det dags f\u00f6r flytt till \u00d6stersunds sjukhus. En ombyggd buss, Ambuss, skjutsade mig s\u00e4kert fram. Inte den bekv\u00e4maste transporten, men den fungerade b\u00e4ttre \u00e4n jag hade v\u00e4ntat och efter knappt sex timmar var vi framme.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/skrivovin.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/IMG_20220225_161925_748-1022x1024.jpg\")
P\u00e5 \u00d6stersunds sjukhus fortsatte efterv\u00e5rden. Liksom i Ume\u00e5 s\u00e5 gladdes jag \u00f6ver den fantastiska v\u00e5rd som jag fick. Omt\u00e4nksamhet, varsamhet, tydlighet och bra information om vad som g\u00e4llde. <\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/skrivovin.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/20220228_110958-1024x768.jpg\")
\u00c4nd\u00e5 blev f\u00f6rsta dagen hemma jobbig. Det visade sig att ett litet h\u00e5l p\u00e5 magen d\u00e4r en dr\u00e4nageslang suttit hade blivit inflammerat. En febertopp, skakningar och illam\u00e5ende innan jag somnade och jag m\u00e5dde lite b\u00e4ttre f\u00f6ljande dag.
L\u00e4rdomar<\/strong>
Efter att i stort sett aldrig varit sjuk och pl\u00f6tsligt drabbas av en sjukdom, som jag aldrig kunnat t\u00e4nka mig att jag skulle drabbas av, \u00e4r omskakande. Jag ins\u00e5g snabbt hur beroende man \u00e4r av andra och av en sjukv\u00e5rd som fungerar. Medan jag l\u00e5g p\u00e5 \u00d6stersunds sjukhus, br\u00f6t kriget i Ukraina ut och att se teves\u00e4ndningar hur sjukhus bombades, hur sjuka rullades ner i skyddsrum \u00e4r fasansfullt. Sj\u00e4lv beh\u00f6vde jag ringa p\u00e5 en klocka f\u00f6r att f\u00e5 service och hj\u00e4lp. Mat, som jag ibland inte k\u00e4nde f\u00f6r, och mediciner kom regelbundet och sjukv\u00e5rdspersonalen hade alltid uppmuntrande ord och ett leende till \u00f6vers.
Jag visste sedan tidigare att min familj \u00e4r min styrka och jag har blivit p\u00e5mind m\u00e5nga g\u00e5nger. Kristina \u00e4r fantastisk och jag tror att hon pl\u00f6tsligt blev b\u00e5de sjuksk\u00f6terska, dietist, chauff\u00f6r och hela tiden lugn och sansad. Anna och Martin med familjer likas\u00e5. Jag \u00e4r en osedvanligt priviligierad person.
Sociala medier \u00e4r n\u00e5got vi ska vara r\u00e4dda om. Det missbrukas ofta, men r\u00e4tt anv\u00e4nt \u00e4r det fantastiskt. Jag har varit \u00f6ppen med min sjukdom redan fr\u00e5n b\u00f6rjan och f\u00e5tt en del undrande fr\u00e5gor om varf\u00f6r jag var det. Och det enkla svaret \u00e4r att jag inte sk\u00e4ms f\u00f6r att jag drabbats. Hade jag brutit ett ben hade nog ingen reagerat f\u00f6r att jag ber\u00e4ttat, men cancer \u00e4r fortfarande k\u00e4nsligt att prata om. Men m\u00e5nga har \u00f6ppnat sig och pratat om sina egna erfarenheter, massvis med telefonsamtal, mail och messenger. N\u00e5gra g\u00e5nger har jag inte orkat prata och har d\u00e5 bara talat om, ”att jag ringer i morgon.” Sv\u00e5rare \u00e4n s\u00e5 \u00e4r det inte och st\u00f6det har varit v\u00e4rdefullt.
\u00c4r resan slut?<\/strong>
Tyv\u00e4rr inte. Jag fick tidigt indikationer p\u00e5 att det kunde vara en s.k. neuroendokrin tum\u00f6r, vilka ofta \u00e4r godartade. I g\u00e5r n\u00e4r analysbeskedet kom, s\u00e5 visade det sig att det var en av de vanligaste tum\u00f6rsorterna, en ilsken variant.
Det positiva var att det fanns inga sp\u00e5r av spridning, alla tjugofyra lymfkanaler som g\u00e5r i och omkring bukspottk\u00f6rteln var helt rena och enligt l\u00e4karen ska jag se det som en h\u00f6gvinst.
Men f\u00f6r att vara p\u00e5 den helt s\u00e4kra sidan, kommer jag att genomg\u00e5 en cellgiftsbehandling. Lika lite som jag s\u00e5g fram emot operationen, lika lite ser jag fram emot cellgifterna, men \u00e4r sj\u00e4lvfallet tacksam f\u00f6r att f\u00e5 behandlingen.
Resan forts\u00e4tter! <\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/skrivovin.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/Mot-Osterfjallet-2003-06-01-ryggsack-1024x768.jpg\")
<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"