{"id":4253,"date":"2021-03-11T10:50:15","date_gmt":"2021-03-11T09:50:15","guid":{"rendered":"https:\/\/skrivovin.se\/?p=4253"},"modified":"2025-03-11T11:13:27","modified_gmt":"2025-03-11T10:13:27","slug":"nationaldag-och-lanets-fordran-pa-ovriga-landet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/2021\/03\/11\/nationaldag-och-lanets-fordran-pa-ovriga-landet\/","title":{"rendered":"Nationaldag och l\u00e4nets fordran p\u00e5 \u00f6vriga landet."},"content":{"rendered":"\n

Jag k\u00e4nner en viss stolthet n\u00e4r jag ser J\u00e4mtlands landskapsvapen<\/strong>. Det utstr\u00e5lar f\u00f6r mig kraft, styrka och sk\u00f6nhet och det \u00e4r ungef\u00e4r s\u00e5 som jag upplever J\u00e4mtlands l\u00e4n. Den stora och stolta \u00e4lgen, hunden som m\u00e4nniskans idoge medarbetare och den lyftande falken som f\u00e5r symbolisera friheten.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Det f\u00e5r bli utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r mitt f\u00f6rmodligen r\u00e4tt patriotiska inl\u00e4gg om J\u00e4mtland idag. L\u00e4net, som anv\u00e4nder och hedrar tre flaggor inom sina gr\u00e4nser.

J\u00e4mtlandsflaggan<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Det bl\u00e5 f\u00e4ltet symboliserar J\u00e4mtlands himmel, det vita f\u00e4ltet symboliserar H\u00e4rjedalens fj\u00e4ll och det gr\u00f6na symboliserar Ragundas skogar.<\/p>\n\n\n\n

Samiska flaggan<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

<\/a><\/p>\n\n\n\n

Flaggans cirkel<\/strong> st\u00e5r f\u00f6r andlighet d\u00e4r det r\u00f6da representerar solen och det bl\u00e5 m\u00e5nen. N\u00e4r det g\u00e4ller f\u00e4lten s\u00e5 symboliserar det gr\u00f6na v\u00e4xter och natur, det bl\u00e5 vattnet som ett livselexir, den r\u00f6da elden med v\u00e4rme och k\u00e4rlek och den gula solen.<\/p>\n\n\n\n

Svenska flaggan<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Korset symboliserar kristendomen medan betydelsen av f\u00e4rgerna har jag inte klart f\u00f6r mig. Bl\u00e5tt och gult har historiskt d\u00e5 och d\u00e5 representerat guld, s\u00e5 kanske vi hittar f\u00f6rklaringen d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Stark symbolik<\/strong>
Jag k\u00e4nner mycket f\u00f6r flaggorna och f\u00f6r den symbolik de st\u00e5r f\u00f6r. Kanske framf\u00f6rallt f\u00f6r J\u00e4mtlandsflaggan och Samiska flaggan. D\u00e4r finns m\u00e5nga gemensamma band d\u00e4r naturen \u00e4r den sammanh\u00e5llande l\u00e4nken.
Att den svenska flaggan, med sin l\u00e4ngre historia, inte har en lika k\u00e4nd symbolik g\u00f6r inget. Den kanske symboliserar guld och d\u00e5 \u00e4r guldet f\u00f6r mig solen, luften, skogen och vattnet.

Varf\u00f6r har vi en nationaldag?<\/strong>
Om detta skulle det g\u00e5 att skriva mycket och historien str\u00e4cker sig tillbaka \u00e4nda till 900 talet, strax efter det att Islands allting bildades, \u00e5r 930. Namnet var Jamtamot<\/strong> och h\u00f6lls alltid veckan n\u00e4r den 12 mars inf\u00f6ll. Som namnet Jamtamot antyder, hade man ett m\u00f6te d\u00e4r man beslutade gemensamma angel\u00e4genheter.
M\u00e4rk v\u00e4l att alla var v\u00e4lkomna och alla hade r\u00f6str\u00e4tt. H\u00e4r kan vi prata demokrati.<\/strong>
F\u00f6rutom att Jamtamot fungerade som en slags regering, s\u00e5 var det ocks\u00e5 domstol och tvister och brottm\u00e5l avgjordes under veckan. Givetvis h\u00f6lls under veckan ocks\u00e5 en stor marknad.

Eftersom J\u00e4mtland och H\u00e4rjedalen under m\u00e5nga \u00e5r tillh\u00f6rde Norge kom l\u00e4net att lyda under det norska lagtingen, men Jamtamot fanns till stor del kvar, \u00e4nda till dagens landstings och regioner bildades.
Sett ur demokratisynpunkt lever nog dagens region inte upp till samma niv\u00e5 som Jamtamot. <\/strong>

Jamtamot h\u00f6ll sina m\u00f6ten och ting p\u00e5 Byn\u00e4set Fr\u00f6s\u00f6n<\/strong>. I dag ett popul\u00e4rt utflyktsm\u00e5l, men som bara delvis g\u00e5r att nyttja, eftersom f\u00f6rsvaret under m\u00e5nga \u00e5r anv\u00e4nde n\u00e4set som skjutf\u00e4lt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Inget fel p\u00e5 utsikten fr\u00e5n Byn\u00e4set d\u00e4r Jamtamot h\u00f6ll sina m\u00f6ten. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Fordran p\u00e5 storsvensken<\/strong>
Det var lite av historien om varf\u00f6r vi har en nationaldag. Den skulle i och f\u00f6r sig r\u00e4cka f\u00f6r ett stort firande. V\u00e4rldens n\u00e4st \u00e4ldsta nationaldag \u00e4r inte d\u00e5ligt.
Men det finns m\u00e5nga andra anledningar till varf\u00f6r vi ska uppm\u00e4rksammas denna dag.

I Norrland hava vi ett Indien<\/strong>
Eftersom J\u00e4mtland l\u00e4n \u00e4r en mycket vacker och viktig del av Norrland, s\u00e5 kommer \u00e4ven resten av Norrlands landskap med i hyllningen. Uttrycket ”I Norrland hava vi ett Indien” l\u00e4r ha kommit fr\u00e5n Axel Oxenstierna och uttalades under den svenska stormaktstiden. Sverige b\u00f6rjade som m\u00e5nga andra l\u00e4nder s\u00f6ka sig till fr\u00e4mmande landomr\u00e5den att kolonisera, men Axel Oxenstierna hade insett att det var on\u00f6digt att \u00e5ka l\u00e5ngt eftersom hela norra Sverige hade enorma naturresurser som inte anv\u00e4ndes.
Journalisten PO Tidholm anv\u00e4nde uttrycket i f\u00f6rordet till sin artikelsamling som heter Norrland<\/strong> och beskriver bland annat skogsindustrins och vattenkraftens framv\u00e4xt.
D\u00e4r kan man l\u00e4sa hur om hur skogarna som k\u00f6ptes upp f\u00f6r en billig penning och r\u00e5varorna som skeppades fr\u00e5n norr till s\u00f6der, till den del av landet som ans\u00e5gs viktig att modernisera.<\/p>\n\n\n\n

Vad har f\u00f6ljden blivit<\/strong>
Urbaniseringen har fortsatt, medan skogarna sk\u00f6vlades i norr, \u00e4lvarna byggdes ut och gruvor startades. Balansen mellan norra och s\u00f6dra Sverige blev st\u00f6rre och st\u00f6rre. Trots det byggdes \u00e4nd\u00e5 skolor, v\u00e5rdcentraler och annan samh\u00e4llsservice, som de senaste \u00e5rtiondena st\u00e4ngts eller lagts samman med andra enheter.
Och det paradoxala har intr\u00e4ffat att m\u00e5nga kommuner i norr numera betraktas som t\u00e4rande, trots att tillv\u00e4xten i s\u00f6der till stor del \u00e4r beroende av r\u00e5varor som h\u00e4mtas fr\u00e5n norr.
Det senaste nu \u00e4r att det blivit elbrist i s\u00f6dra Sverige och ett \u00f6verskott i norra delen av landet. Men det vill man tydligen l\u00f6sa genom att bygga vindkraft i norr och nya ledningar f\u00f6r att transportera elen s\u00f6derut. I min v\u00e4rld borde det vara naturligt att bygga ny vindkraft i s\u00f6der f\u00f6r att f\u00f6rkorta transporterna, men kanh\u00e4nda f\u00f6rst\u00f6r snurrorna utsikten f\u00f6r n\u00e5gon k\u00e4nslig person.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
L\u00e4net f\u00f6rtj\u00e4nar ers\u00e4ttning f\u00f6r alla f\u00f6rst\u00f6rda forsar och tomma \u00e4lvf\u00e5ror<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Skulden<\/strong>
Jag inledde det h\u00e4r avsnittet med att s\u00e4ga att vi har en fordran p\u00e5 Storsvensken. Storsvensken var v\u00e5r f\u00f6rre presidents namn p\u00e5 de styrande i landet.
Och har vi en fordran d\u00e5 har landet i \u00f6vrigt en skuld till oss. Inte bara till J\u00e4mtland utan alla norrlandsl\u00e4nen och en del inlandsl\u00e4n \u00e4ven i G\u00f6taland och Svealand.
I forts\u00e4ttningen anv\u00e4nder jag J\u00e4mtlands l\u00e4n som exempel, utan att f\u00f6r den skull gl\u00f6mma att det finns flera l\u00e4n som har en fordran p\u00e5 i f\u00f6rsta hand de stora st\u00e4derna.

Kolonialiseringen verkar forts\u00e4tta. Vi har genom \u00e5ren f\u00f6rsett landet med en stor del av r\u00e5varor i form av:
1. Vattenkraft
2. Skog och tr\u00e4varor
3. Malm
4. Fantastiska omr\u00e5den f\u00f6r rekreation och friluftsliv.

Vi borde allts\u00e5 kunna tacka nej till ytterligare milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6rande \u00e5tg\u00e4rder, f\u00f6r att gynna de stora st\u00e4derna.
Vi har till exempel levererat tillr\u00e4ckligt mycket energi, f\u00f6r att slippa de fula och skadliga vindsnurrorna.
I J\u00e4mtland har \u00c5re kommun tackat nej till alla vindkraftsparker, vilket nog ocks\u00e5 \u00e4r en bidragande orsak till den fantastiska utveckling till turistort som \u00c5re blivit. Jag tror inte ens energit\u00f6rstande sveal\u00e4nningar tycker att det skulle vara popul\u00e4rt att bes\u00f6ka \u00c5re, om \u00c5reskutan vore belamrad med vindsnurror!

Jag \u00e5terkommer ofta till min gamla barndomskommun, Ragunda, n\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 hur utnyttjade vi har blivit i l\u00e4net. Nio stora vattenkraftverk, som levererar el till de stora st\u00e4derna.
Men det r\u00e4cker inte utan stora vindkraftsparker har byggts inom kommunen och flera planeras, till gl\u00e4dje f\u00f6r de stora st\u00e4derna och till f\u00f6rf\u00e5ng f\u00f6r kommunens egen utveckling.
De f\u00e5 kronorna som kommer till byarna d\u00e4r snurrorna byggs, \u00e4r inte speciellt mycket v\u00e4rda om det inte g\u00e5r att bo i byarna.

Ragunda har inte den storskaliga turism som till exempel \u00c5re har, men en sm\u00e5skalig och varierad bes\u00f6ksn\u00e4ring, som f\u00e5r allt sv\u00e5rare att \u00f6verleva i takt med att kolonialiseringen forts\u00e4tter.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5ter till nationaldagen och v\u00e5r fordran.<\/strong>
J\u00e4mtlands l\u00e5nga historia r\u00e4cker som sk\u00e4l f\u00f6r att hissa flaggor och hurra f\u00f6r l\u00e4net. D\u00e4remot r\u00e4cker den inte f\u00f6r att kompensera de of\u00f6rr\u00e4tter l\u00e4net utsatts f\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r levande var en g\u00e5ng Hammarforsen<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n


<\/p>\n\n\n\n



<\/p>\n\n\n\n


<\/p>\n\n\n\n



<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag k\u00e4nner en viss stolthet n\u00e4r jag ser J\u00e4mtlands landskapsvapen. Det utstr\u00e5lar f\u00f6r mig kraft, styrka och sk\u00f6nhet och det \u00e4r ungef\u00e4r s\u00e5 som jag upplever J\u00e4mtlands l\u00e4n. Den stora och stolta \u00e4lgen, hunden som m\u00e4nniskans idoge medarbetare och den…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":4282,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-4253","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-runudden"],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/skrivovin.se\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/Hammarforsen.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4253","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4253"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4253\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7282,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4253\/revisions\/7282"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4282"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4253"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4253"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4253"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}