{"id":3416,"date":"2020-10-13T16:17:07","date_gmt":"2020-10-13T14:17:07","guid":{"rendered":"https:\/\/skrivovin.se\/?p=3416"},"modified":"2020-10-13T16:17:07","modified_gmt":"2020-10-13T14:17:07","slug":"en-resa-mellan-tva-planeter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/2020\/10\/13\/en-resa-mellan-tva-planeter\/","title":{"rendered":"En resa mellan tv\u00e5 planeter"},"content":{"rendered":"\n

Jag satte mig i bilen och tog ett djupt andetag. Att k\u00f6ra alla de d\u00e4r milen ensam \u00e4r tufft. Smala v\u00e4gar, uselt underh\u00e5llna, farliga. Folk k\u00f6r som vildar. Bakom n\u00e4sta kr\u00f6k st\u00e5r \u00e4nnu en flock renar som inte flyttar sig en millimeter, r\u00e4var passerar, \u00e4lgar st\u00e5r och tittar, \u00f6verk\u00f6rda gr\u00e4vlingar och m\u00e5rdar vid v\u00e4grenen.<\/p>\n\n\n\n

Men samtidigt frihet, alla vyer, sm\u00e5 samh\u00e4llen, vidderna som \u00f6ppnar sig, det bekanta som k\u00e4nns i hela kroppen n\u00e4r man n\u00e4rmar sig. Kalendergubbarnas by. Vad h\u00e4nde sen? H\u00f6gv\u00e5len, Sveriges h\u00f6gst bel\u00e4gna by. T\u00e4nn\u00e4s d\u00e4r det byggs och d\u00e4r den envisa p\u00e5hittigheten och oviljan att ge upp \u00e4r p\u00e5taglig. En glimt av Lossen, den enorma dammen som f\u00f6rser oss med elkraft.<\/p>\n\n\n\n

Fun\u00e4sdalsberget som reser sig som en v\u00e4gvisare, d\u00e4r det en g\u00e5ng bara var en enda skidbacke som lyste i m\u00f6rkret. D\u00e4r nu hela berget t\u00e4cks av backar, nya liftar och allt fler stugor runt foten. En kabinbana som landar rakt utanf\u00f6r skolan. Snacka om skiin-skiout-plugg. N\u00e4r jag n\u00e4rmar mig m\u00e5let, s\u00f6ker min blick fortfarande efter ett gult hus, det sista i Bruksvallarnas by. Det har varit r\u00f6tt sen \u00e5ttiotalet. Minnesbilderna sitter i kroppen.<\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e4r uppv\u00e4xt i \u00d6stersund men har ocks\u00e5 tillbringat mycket tid i Hack\u00e5s d\u00e4r mina mor v\u00e4xte upp och i Bruksvallarna d\u00e4r min far hade sitt barndomshem. Den fattigmansstugan med en liten hops\u00e4ckad ladug\u00e5rd och vedbod, fr\u00e5n tidigt fyrtiotal, \u00e4r numera till h\u00e4lften min. Och det \u00e4r dit jag styrt.<\/p>\n\n\n\n

Meningen med resan var att skriva p\u00e5 bok tv\u00e5 i min kommande trilogi om just J\u00e4mtland och Norrlands inland. Men ocks\u00e5 f\u00f6r att ta bilder, prata med folk, se och k\u00e4nna in. Lyssna p\u00e5 resonemangen, problemen, vardagen. Vad de dr\u00f6mmer om, vad de tror p\u00e5. Eller om de tappat sugen?<\/p>\n\n\n\n

Efter veckor av tankearbete, skrivande, redigerande, promenader l\u00e4ngs Ljusnan, intervallpass i v\u00e5r gamla pulkabacke och n\u00e4stan dagliga dopp i forsen nedanf\u00f6r huset, styrde jag kosan s\u00f6derut igen. F\u00f6r m\u00f6te med mitt f\u00f6rlag i Stockholm och den f\u00f6rhatliga fotograferingen, som ska utmynna i snygga bilder p\u00e5 mig.<\/p>\n\n\n\n

Jag passerade K\u00e5rb\u00f6le och Ljusdal och de enorma brandf\u00e4lten men fick aldrig m\u00f6jlighet att stanna f\u00f6r att ta bilder. Horisonten har f\u00f6r\u00e4ndrats. I n\u00e4stan varje v\u00e4derstreck har nya vindkraftsparker v\u00e4xt upp. Som ilskna v\u00e4derkvarnar piskar de horisonten vart jag \u00e4n v\u00e4nder blicken. Och d\u00e4r inte br\u00e4nderna tagit skogen breder s\u00e5riga kalhyggen ut sig. Vet folk att vindkraftverken f\u00f6r det mesta \u00e4gs av andra \u00e4n oss svenskar? Typ kineser.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag n\u00e4rmade mig huvudstaden \u00f6kade hetsen, filerna blev fler, v\u00e4gbyggen och infrastruktur i ett organiserat kaos. GPS-tanten valde att tiga och jag fick k\u00f6ra p\u00e5 k\u00e4nsla. V\u00e4derstreck hade inte l\u00e4ngre n\u00e5gon betydelse. \u00c4nd\u00e5 lyckades jag ta mig fr\u00e5n norr in p\u00e5 S\u00f6der, kl\u00e4mma in bilen i hotellets minimala parkeringsgarage. Jag fick vika in backspeglarna f\u00f6r att komma in.<\/p>\n\n\n\n

Jag bodde flera \u00e5r i v\u00e5r huvudstad, innan jag satte ner bop\u00e5larna p\u00e5 andra sidan, i G\u00f6teborg och nu sen n\u00e5gra \u00e5r Sjuh\u00e4rad. St\u00e4derna har likheter. Som stora st\u00e4der har. Vackra hus blandas med fula, historia och kultur, sp\u00e5r av m\u00e4nniskor som har namn vi k\u00e4nner igen men ocks\u00e5 ett myller av m\u00e4nniskor vi aldrig kommer att f\u00e5 veta n\u00e5got om.<\/p>\n\n\n\n

Konst, kultur, krogar, mat och fika, trendiga aff\u00e4rer, gamla butiker som funnits s\u00e5 l\u00e4nge att de bara \u00e4r d\u00e4r. Stadsdelar med helt olika st\u00e4mningar, olika sorters m\u00e4nniskor som valt att bo d\u00e4r. Mikrokulturer. Influenser fr\u00e5n v\u00e4rldens alla h\u00f6rn. M\u00e5nga p\u00e5 gott, andra p\u00e5 ont. Nytt och h\u00e4ftigt, nyt\u00e4nkande men ocks\u00e5 allt tr\u00e4ngre, allt hetsigare, smutsigt, st\u00f6kigt, st\u00e4ndiga reparationer, hela tiden ett lappande och lagande i den redan kollapsade infrastrukturen. Nybyggen pressas in p\u00e5 varje ledig kvadratmeter.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskorna hittar nya s\u00e4tt att ta sig fram, susar f\u00f6rbi p\u00e5 sina eldrivna moj\u00e4nger. Ofta uppenbart n\u00f6jda med sin livsstil som f\u00f6rk\u00e4mpar f\u00f6r en b\u00e4ttre milj\u00f6, med mindre plast och mindre koldioxid. Men mest av allt s\u00e5g jag enorma bilar. Tunga, dyra, kolossala suvar, s\u00e5na man tidigare bara s\u00e5g i NY. Varje koloss inneh\u00e5ller en medel\u00e5lders v\u00e4ldigt viktig gubbe. Eller gumma.<\/p>\n\n\n\n

Stockholm \u00e4r en gammal stad. Precis som andra s\u00e5na st\u00e4der har den f\u00f6r l\u00e4nge sen passerat den m\u00e4ngd innev\u00e5nare som den klarar. Den brer ut sig och blir st\u00f6rre men mest av allt t\u00e4tare. Den \u00e4r beroende av transporter av allt fr\u00e5n mat till m\u00e4nniskor till drivmedel och byggmaterial. Den tunga trafiken in och ut \u00e4r m\u00f6rdande, p\u00e5 alla s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r staden och den urbana normen som styr. Trender, tankar och politik. Och glesbygden, ocks\u00e5 den som inte \u00e4r Norrland, sugs ut p\u00e5 malm, skog, vindkraft, vattenkraft, odlad mat, djur och m\u00e4nniskor. Glesbygden \u00e4r Sveriges kolonier. Oavsett vad n\u00e5gon s\u00e4ger.<\/p>\n\n\n\n

Clara Lidstr\u00f6m p\u00e5 Expressen pekade p\u00e5 att glesbygden anses viktig f\u00f6r stadsborna, men bara tv\u00e5 g\u00e5nger om \u00e5ret. Jag t\u00e4nker att det \u00e4r tre, kanske fyra. Som kuliss f\u00f6r skid\u00e5kning, skoterrace och afterskiparty. F\u00f6r filmiska julaftnar d\u00e4r sn\u00f6n singlar ner som feta lappmj\u00e4ll och om sommaren som \u00e4ventyrspark f\u00f6r cykelgalningar. M\u00f6jligen ocks\u00e5 en trevlig vecka med jakt. Men resten av \u00e5ret?<\/p>\n\n\n\n

Det finns en myt att glesbygden \u00e4r den t\u00e4rande delen, dit det g\u00e5r en fet pipeline som sprutar ut pengar fr\u00e5n den n\u00e4rande och pulserande staden. Det \u00e4r tv\u00e4rtom. Utan glesbygden skulle pizzadegen och havremj\u00f6lken snabbt sina. I Norge har man en annan syn p\u00e5 bygderna ute i det avl\u00e5nga och otillg\u00e4ngliga landet och betalar f\u00f6r det som levereras. Ifall vi hade samma regelverk, skulle en av Norrlands allra fattigaste kommuner bli den rikaste. El f\u00f6r hundratals miljoner kommer genom ledningarna d\u00e4rifr\u00e5n. N\u00e5got som de idag inte f\u00e5r ett ruttet \u00f6re f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

I Sverige g\u00e5r kommunerna p\u00e5 kn\u00e4na. De har skalat ner p\u00e5 allt med osthyvel under \u00e5rtionden. Hittar inte l\u00e4ngre n\u00e5got som g\u00e5r att spara p\u00e5, utan att det blir olagligt. \u00c5tta av tio kommuner f\u00e5r inte sin verksamhet att g\u00e5 ihop. Jo, du l\u00e4ste r\u00e4tt. V\u00e5ra politiker, som bor i huvudstaden eller har en trevlig \u00f6vernattningslya p\u00e5 \u00d6stermalm, har satt ihop ett 75 punkter l\u00e5ngt program f\u00f6r att r\u00e4dda glesbygden fr\u00e5n sin underg\u00e5ng. Det \u00e4r n\u00e5gra \u00e5r sen nu och av de 75 punkterna har enbart tre genomf\u00f6rts.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 min research-resa f\u00e4rdades jag mellan tv\u00e5 planeter. Bokstavligen. Mellan Stockholms innerstad och min tillvaro i Bruksvallarna finns mycket f\u00e5 likheter. I inlandet \u00e4r allt l\u00e5ngt bort. Att \u00e5ka kommunalt \u00e4r ett sk\u00e4mt eller m\u00f6jligen n\u00e5gon form av sj\u00e4lvpl\u00e5geri. Fr\u00e5n mitt hus i H\u00e4rjedalen \u00e4r det n\u00e4stan 23 mil till n\u00e4rmaste sjukhus. Att k\u00f6ra den str\u00e4ckan tar lite \u00f6ver tre timmar. Det g\u00e4ller att inte hugga sig i foten ute i vedboden. Eller att f\u00e5 en hj\u00e4rtinfarkt. Ringer du polisen kommer de. Men det kan ta n\u00e5gra timmar, \u00e4ven om de k\u00f6r s\u00e5 att de riskerar sina egna och andras liv.<\/p>\n\n\n\n

Den f\u00f6rsta delen av min kommande trilogi kommer att handla om en effekt av jakten p\u00e5 koldioxiden. Batterier g\u00f6rs n\u00e4mligen inte av luft. F\u00f6r att bygga elbilar och allt annat med batterier kr\u00e4vs mineraler. De gr\u00e4ver man inte upp p\u00e5 Medborgarplatsen. Och de som gr\u00e4ver \u00e4r inte det heller svenskar. Om det en vacker morgon st\u00e5r en borrmaskin p\u00e5 din tomt, finns det inget du kan g\u00f6ra. Vi har en \u00e5lderdomlig lagstiftning som inte \u00e4r det minsta anpassad f\u00f6r nutiden. Och som g\u00f6r mineralletning till ett \u00f6ppet m\u00e5l f\u00f6r plundrande girigbukar fr\u00e5n hela v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

I f\u00f6rsta boken kommer en ny sorts hj\u00e4ltinna till J\u00e4mtland. Med \u00e4rr och hemligheter. Och i Storsj\u00f6bygden j\u00e4ser det. Mellan de som ser en gruva som framtiden och de andra som anar att pengarna och metallerna f\u00f6rsvinner, medan skiten och gifterna blir kvar.<\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e4lskar storstadens puls och liv, lika mycket som jag \u00e4lskar inlandets tystnad och tid f\u00f6r tanke. B\u00e5da ska leva. Men p\u00e5 villkor som gynnar v\u00e5r milj\u00f6 p\u00e5 riktigt och ger oss f\u00f6ruts\u00e4ttningar att vara kvar p\u00e5 v\u00e5r sk\u00f6ra bl\u00e5 planet.<\/p>\n\n\n\n

Ingrid Elfberg<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag satte mig i bilen och tog ett djupt andetag. Att k\u00f6ra alla de d\u00e4r milen ensam \u00e4r tufft. Smala v\u00e4gar, uselt underh\u00e5llna, farliga. Folk k\u00f6r som vildar. Bakom n\u00e4sta kr\u00f6k st\u00e5r \u00e4nnu en flock renar som inte flyttar sig…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":3669,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-3416","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-runudden"],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/skrivovin.se\/wp-content\/uploads\/2020\/10\/Ingrid-Elfberg-scaled.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3416","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3416"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3416\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3671,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3416\/revisions\/3671"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3669"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3416"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3416"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3416"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}