{"id":1178,"date":"2019-04-21T18:47:13","date_gmt":"2019-04-21T16:47:13","guid":{"rendered":"https:\/\/skrivovin.se\/?p=1178"},"modified":"2019-04-21T18:47:19","modified_gmt":"2019-04-21T16:47:19","slug":"ar-sverige-fattigt-eller-rikt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/2019\/04\/21\/ar-sverige-fattigt-eller-rikt\/","title":{"rendered":"\u00c4r Sverige fattigt eller rikt?"},"content":{"rendered":"\n


F\u00f6r en tid sedan hade jag ett samtal med en person om Sverige var ett rikt eller fattigt land.  Utg\u00e5ngspunkten var n\u00e5got som hans farmor hade sagt n\u00e4r han var liten och det var \u201d ett land som inte f\u00f6rs\u00f6rjer sig sj\u00e4lv \u00e4r ett fattigt land.\u201d

Farmors barndom
<\/strong>Hans farmor var f\u00f6dd 1896, under den tid n\u00e4r den stora emigrationen till USA p\u00e5gick Drygt en miljon m\u00e4nniskor l\u00e4mnade Sverige och den st\u00f6rsta anledningen var att det inte fanns mat till alla. De flesta var fattiga och den enda utv\u00e4gen de s\u00e5g var att l\u00e4mna landet.
D\u00e5, i b\u00f6rjan av f\u00f6rra seklet, var de flesta beroende av jordbruket f\u00f6r att \u00f6verleva. Familjer med stora g\u00e5rdar levde relativt bra, medan sm\u00e5b\u00f6nder och torpare inte alltid hade mat p\u00e5 bordet. Att g\u00e5 och handla sin mat i n\u00e5gon aff\u00e4r var heller inte att t\u00e4nka p\u00e5. Det fanns f\u00e5 aff\u00e4rer och m\u00e4nniskorna hade inga pengar att handla f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Hur \u00e4r det idag
<\/strong>Sv\u00e5rt att f\u00e5 fram statistik om folk sv\u00e4lter. Att det finns fattigdom i landet \u00e4r det ingen tvekan om. Med EU:s definition av fattigdom, allts\u00e5 personer som lever p\u00e5 mindre \u00e4n 12.000 kr per m\u00e5nad,<\/strong> s\u00e5 \u00e4r det m\u00e5nga som lever i fattigdom, men de beh\u00f6ver \u00e4nd\u00e5 inte sv\u00e4lta.

Att det finns fattigdom och uppenbarligen \u00e4ven en del som sv\u00e4lter kan vi utg\u00e5 ifr\u00e5n, men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 f\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rt med vad min v\u00e4ns farmor upplevde som ung.
<\/strong>
Nu vill jag inte stanna d\u00e4r<\/strong>. Det har h\u00e4nt s\u00e5 mycket i landet de senaste 100 \u00e5ren och jag vill l\u00e4gga till n\u00e5gra saker till innan jag har en uppfattning om Sverige \u00e4r fattigt eller rikt.<\/p>\n\n\n\n

Beredskap
V\u00e5r beredskap \u00e4r god<\/em><\/strong> p\u00e5st\u00e5s v\u00e5r d\u00e5varande statsminister Per-Albin Hansson ha yttrat under 2:a v\u00e4rldskriget. De flesta visste nog inte att m\u00e5nga svenska soldater som gick vakt l\u00e4ngs v\u00e5ra gr\u00e4nser inte hade ammunition till sina gev\u00e4r.
Vi hade varit ett l\u00e4tt byte f\u00f6r en stormakt.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Lika illa verkar den svenska matberedskapen vara idag<\/strong>.

Enligt Anders W\u00e4stfelt<\/strong> vid Stockholms universitet var Sverige n\u00e4stan sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande p\u00e5 livsmedel fram till b\u00f6rjan av 1990-talet. Det var ett politiskt m\u00e5l att vi skulle klara oss i h\u00e4ndelse av en kris.<\/p>\n\n\n\n

Idag ligger Sveriges sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningsgrad runt 50 procent, d.v.s h\u00e4lften av det vi \u00e4ter importeras. Vissa produkter har vi naturligtvis aldrig varit sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande p\u00e5, som kaffe och avokado. Men i stort har vi g\u00e5tt fr\u00e5n 85-90 procent till 50 procent p\u00e5 25 \u00e5r.
Anders W\u00e4stfelt forts\u00e4tter med att s\u00e4ga att det kan bli sv\u00e5rt att g\u00e5 tillbaka till sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning fullt ut, men att det \u00e4r viktigt att ha en riskmedvetenhet n\u00e4r det g\u00e4ller matf\u00f6rs\u00f6rjningen. Man m\u00e5ste vara r\u00e4dd om jordbruksmarken. Den har tagit tusentals \u00e5r att f\u00e5 fram.

Enligt tidningen Lantmannen<\/strong>, har Sverige p\u00e5 tio \u00e5r l\u00e5tit 6000 hektar h\u00f6gklassig \u00e5kermark bebyggas, vilket skiljer sig mycket fr\u00e5n Norge, Finland och Danmark. Anna Nilsson<\/strong> som \u00e4r chefredakt\u00f6r anser att det \u00e4r viktigt att vi \u00f6kar sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningsgraden i Sverige. Detta f\u00f6r att ha en krisberedskap, f\u00f6r att det blir l\u00e4ttare att veta hur maten produceras och hur den p\u00e5verkar v\u00e5r milj\u00f6. Om vi bara importerar l\u00e4gger vi milj\u00f6ansvaret p\u00e5 n\u00e5gon annan.<\/p>\n\n\n\n

Ola Pettersson<\/strong>, vid Institutet f\u00f6r jordbruks- och milj\u00f6teknik, ifr\u00e5gas\u00e4tter ocks\u00e5 om f\u00f6rm\u00e5gan att hj\u00e4lpa verkligen finns om krisen drabbar hela Europa samtidigt. ” Det fungerar s\u00e4kert vid en lokal kris i Sverige<\/strong> eller i Norden,<\/strong> men om hela EU drabbas av samma kris samtidigt skulle det kunna st\u00f6ka till situationen ordentligt.

N\u00e4r vi ser hur splittrat Europa \u00e4r idag n\u00e4r det g\u00e4ller att hj\u00e4lpa flyktingar s\u00e5 \u00e4r det nog bara att st\u00e4lla in sig p\u00e5 att i en st\u00f6rre kris i Europa s\u00e5 \u00e4r solidariteten borta. <\/strong>
<\/strong>
Ola Pettersson har ocks\u00e5 r\u00e4knat p\u00e5 hur den svenska livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjningen skulle kunna drabbas vid en energikris.
Han fick id\u00e9n under Libyenkriget. Khadaffis sista desperata plan var att spr\u00e4nga oljeledningen fram till Medelhavet. Europa f\u00e5r 30 procent av sin olja den v\u00e4gen<\/strong>.
Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att pl\u00f6tslig energibrist uppst\u00e5r och sedan h\u00e5ller i sig i tre till fem \u00e5r. Tre olika scenarion presenteras d\u00e4r den fossila energin minskar med 25, 50 respektive 75 procent.
Enligt rapporten skulle Sverige klara en 25-procentig minskning utan alltf\u00f6r allvarliga konsekvenser, men det skulle beh\u00f6vas fler h\u00e4nder i jordbruket.
Men denna arbetskraft finns inte.<\/strong>

Vid de allvarligare bristscenariona skulle livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjningen \u00e4ndras radikalt och Sverige hotas av sv\u00e4lt<\/strong>.
Han konstaterar ocks\u00e5 att husdjur som landets drygt 350 000 h\u00e4star skulle ifr\u00e5gas\u00e4ttas om livsmedelsbristen blir f\u00f6r stor:
\u2013 Vi f\u00f6rs\u00f6kte uttrycka oss diplomatiskt i rapporten. Det g\u00e5r inte att l\u00e4gga don p\u00e5 dagens ridh\u00e4star, s\u00e5 en gissning \u00e4r att det skulle bli mer h\u00e4stk\u00f6tt p\u00e5 tallrikarna<\/strong> under en period, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

Att Sveriges beredskap \u00e4r underm\u00e5lig \u00e4r n\u00e5got som Civilf\u00f6rsvarsf\u00f6rbundet skriver under p\u00e5. Beredskapslagren \u00e4r sedan l\u00e4nge t\u00f6mda<\/strong>. ”Lagren med drivmedel, livsmedel, skyddsmasker, allt \u00e4r borta. Det enda som finns kvar \u00e4r tutan som ljuder f\u00f6rsta m\u00e5ndagen i m\u00e5naden klockan tre<\/strong>.”
Men det \u00e4r mer som en teknisk kontroll av ett reservaggregat.
Bakom tutan \u00e4r det tomt<\/strong>, s\u00e4ger Sven Lindgren, ordf\u00f6rande i Civilf\u00f6rsvarsf\u00f6rbundet.<\/p>\n\n\n\n

Maten r\u00e4cker i tio – tolv dagar, men i en krissituation blir det hamstring och d\u00e5 \u00e4r nog maten slut p\u00e5 tv\u00e5 till tre dagar. <\/strong>

Det kluvna landet
<\/strong>Om vi backar bandet igen och t\u00e4nker p\u00e5 \u201dfarmors\u201d uppv\u00e4xttid. D\u00e5 var landsbygden v\u00e4lbefolkad och folk levde, om \u00e4n fattigt, av jordbruk. St\u00e4derna var sm\u00e5 och d\u00e4r fanns en del handel och hantverk.
De senaste sjuttio \u00e5ren har urbaniseringen gjort att landsbygden i stort sett avfolkats och landet har delats p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra exempel:<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

1. N\u00e4r 85 % av befolkningen bor p\u00e5 en yta som \u00e4r 1,3 % av landets och jordbruk l\u00e4ggs ner blir s\u00e5rbarheten v\u00e4ldigt p\u00e5taglig.
P\u00e5 asfaltytorna i och omkring v\u00e5ra stora st\u00e4der v\u00e4xer det d\u00e5ligt.
<\/strong>
2. Det skrivs mycket om den \u00f6kande kriminaliteten i landet. Sett \u00f6ver landet \u00f6kar den inte, men i de st\u00f6rsta st\u00e4derna v\u00e4xer den. G\u00e4ngkriminaliteten som skr\u00e4mmer m\u00e5nga \u00e4r prim\u00e4rt en storstadsf\u00f6reteelse. St\u00e4derna slits s\u00f6nder:.
Om vi studerar djurlivet vet vi att i en h\u00f6nsg\u00e5rd b\u00f6rjar h\u00f6norna hacka p\u00e5 varandra n\u00e4r det blir f\u00f6r tr\u00e5ngt. Vi m\u00e4nniskor \u00e4r inte annorlunda n\u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga samlas p\u00e5 samma st\u00e4lle.<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

3. Landets hush\u00e5ll har hamnat i en l\u00e5nebubbla. Skulds\u00e4ttningsniv\u00e5n \u00f6verstiger hush\u00e5llens inkomster p\u00e5 ett s\u00e4tt som m\u00e5nga bed\u00f6mer som riskfyllt. \u00c5terigen g\u00e5r det se ett m\u00f6nster.
Storst\u00e4dernas hush\u00e5ll tvingas till alltf\u00f6r stora krediter f\u00f6r att hitta ett boende, medan bankerna ofta s\u00e4ger nej till krediter f\u00f6r husk\u00f6p p\u00e5 landsbygden, trots att huspriserna \u00e4r en br\u00e5kdel av storst\u00e4dernas. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Jag efterlyser politiker som ser helheten. Landsbygd \u2013 stad \u2013 kriminalitet \u2013 ekonomiskt h\u00e5llbart system \u2013 beredskapsfr\u00e5gor \u2013 milj\u00f6.
<\/strong>
En sak till
<\/strong>De 4 storbankernas omslutning \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n hela Sveriges och n\u00e5gra f\u00e5 \u00e4ger storparten. S\u00e5 jag skulle vilja s\u00e4ga att den fattigdom som m\u00e5nga k\u00e4nner \u00e4r skapad av v\u00e5ra politiker.
Om jag \u00e5terkommer till inledningen av inl\u00e4gget s\u00e5 \u00e4r Sverige idag inte fattigt, men vi \u00e4r ett kluvet,<\/strong> utlandsberoende<\/strong> land, som l\u00e4tt kan hamna i fattigdom<\/strong>.
Med den kunskap vi har om v\u00e5r omv\u00e4rld tycker jag v\u00e5ra politiker \u00e4r oansvariga.<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

Kom ih\u00e5g: Bakom tutan \u00e4r det tomt.<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n
  • <\/li>
  • <\/li><\/ul>\n\n\n\n
      <\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      F\u00f6r en tid sedan hade jag ett samtal med en person om Sverige var ett rikt eller fattigt land.  Utg\u00e5ngspunkten var n\u00e5got som hans farmor hade sagt n\u00e4r han var liten och det var \u201d ett land som inte f\u00f6rs\u00f6rjer…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1182,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-1178","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-runudden"],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/skrivovin.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/D\u00f6rrsj\u00f6bodarna.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1178","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1178"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1178\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1192,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1178\/revisions\/1192"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1182"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1178"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1178"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1178"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}