{"id":1157,"date":"2019-04-04T15:11:29","date_gmt":"2019-04-04T13:11:29","guid":{"rendered":"https:\/\/skrivovin.se\/?p=1157"},"modified":"2019-04-04T15:13:05","modified_gmt":"2019-04-04T13:13:05","slug":"1157","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/2019\/04\/04\/1157\/","title":{"rendered":"Banker – kontanter – inlandsuppror och risker"},"content":{"rendered":"\n

Henry Ford, den legendariske biltillverkaren sade redan efter andra v\u00e4rldskriget \u201datt om folk f\u00f6rstod hur penningsystemet fungerade skulle det bli revolution imorgon.\u201d
Att bankerna hanterar pengar \u00e4r en gammal sanning, som jag inte tycker st\u00e4mmer idag. De f\u00f6rfogar \u00f6ver transaktionssystemen och har tagit sig friheten att sj\u00e4lva skapa pengar, men v\u00e4grar alltmer att befatta sig med kontanter.

Om vi backar 100 \u00e5r
<\/strong>D\u00e5 var kontanter som g\u00e4llde. N\u00e4r du fick l\u00f6n s\u00e5 kvitterade du ut en summa som du fick i ett kuvert.
Om du l\u00e5nade pengar i banken s\u00e5 var det samma sak.  Du kvitterade ut en summa kontanter. Visserligen kunde du s\u00e4tta in dem p\u00e5 ett bankkonto tills du skulle anv\u00e4nda dem, men n\u00e4r du skulle anv\u00e4nda pengarna som du hade l\u00e5nat, s\u00e5 var det kontanter som g\u00e4llde.
Fr\u00e5n samh\u00e4llets sida var det enkelt. Riksbanken hade ansvaret f\u00f6r penningm\u00e4ngden och hade den \u00f6vergripande kontrollen. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Hur \u00e4r det nu?<\/strong>
I Sverige finns idag omkring 100 miljarder kronor i kontanter.
Summerar man bankernas inl\u00e5ning (sparande) uppg\u00e5r det till omkring 5000 miljarder kronor.
Skillnaden kan enkelt uttryckas som ”digitala pengar.”
Kontanter skapas och ges ut av Riksbanken, medan de digitala pengarna har som skapats av utl\u00e5ning som bankerna sj\u00e4lva beviljar. L\u00e5n till olika investeringar och konsumtion. N\u00e4r banken beviljar ett l\u00e5n till en kund, \u00f6verf\u00f6rs summan till ett inl\u00e5ningskonto och vips har samh\u00e4llets penningm\u00e4ngd stigit.
T\u00e4nk dig, vilken risk vi st\u00e5r inf\u00f6r om alla bankkunder skulle kr\u00e4va att f\u00e5 ut sina pengar i kontanter. Det \u00e4r om\u00f6jligt, de fysiska pengarna finns inte<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

Kontanter
<\/strong>Det verkar som kontanter \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g ut ur samh\u00e4llet, vilket enligt mig \u00e4r en j\u00e4ttestor risk. Det finns utredningar som pekar p\u00e5 att kontanterna kommer att upph\u00f6ra omkring 2025. Men jag har ocks\u00e5 sett utredningar om landets beredskap f\u00f6reskriver att kontanter ska finnas tillg\u00e4ngliga i hela landet. Men varf\u00f6r g\u00f6rs inget?<\/strong>

I ett krisl\u00e4ge kommer glesbygdsborna att drabbas h\u00e5rdast.
L\u00e5nga avst\u00e5nd \u2013 ett digitalt betalningssystem som inte fungerar (eller har stora st\u00f6rningar) och inga kontanter.<\/strong>
Det finns ett nystartat \u201dInlandsuppror\u201d,<\/strong> som p\u00e5 olika s\u00e4tt arbetar med opinionsbildning och aktioner mot regering och riksdag. Det b\u00f6r nog kompletteras med kontantuppror.<\/strong>
<\/strong>
Vem kontrollerar<\/strong>
Fortfarande har Riksbanken kontroll \u00f6ver bankernas verksamhet, d.v.s. i praktiken att de h\u00e5ller sig inom kapitalt\u00e4ckningskraven. Enkelt uttryck \u00e4r det ett m\u00e5tt p\u00e5 att bankernas eget kapital, inklusive vissa f\u00f6rbindelser, \u00e4r tillr\u00e4ckligt stort i f\u00f6rh\u00e5llande till balansomslutningen och jag tycker att kraven \u00e4r mycket l\u00e5ga i f\u00f6rh\u00e5llande till risktagandet som de stora bankerna tar.
Att f\u00f6retagskunder som ska l\u00e5na pengar beh\u00f6ver ett betydligt st\u00f6rre eget kapital \u00e4n vad bankerna sj\u00e4lva har, \u00e4r det inte m\u00e5nga som vet.

M\u00e5nga h\u00e4vdar att de pengar som banken skapat kan tas ut och att pengarna d\u00e5 hamnar i en annan bank. Men det spelar ingen roll eftersom dessa nya pengar stannar kvar i transaktionssystemet s\u00e5 l\u00e4nge den ursprungliga krediten \u00e4r utest\u00e5ende.
Finansinspektionen har ocks\u00e5 en viss allm\u00e4n kontroll \u00f6ver bankerna, men inte specifikt \u00f6ver kreditprocessen och hur pengarna anv\u00e4nds. <\/p>\n\n\n\n

Vad inneb\u00e4r det
<\/strong>Det inneb\u00e4r att n\u00e4stan alla pengar i samh\u00e4llet skapas av bankerna. Ekonomin kan inte fungera utan pengar och pengar \u201dtillverkas\u201d n\u00e4r n\u00e5gon tar l\u00e5n. Allts\u00e5 m\u00e5ste vi hela tiden skulds\u00e4tta oss mera f\u00f6r att ekonomin ska forts\u00e4tta att snurra.
Men bankerna m\u00e5ste ha en likviditet n\u00e4r kunderna vill anv\u00e4nda sina pengar. M\u00e5nga tror att denna likviditet kommer fr\u00e5n kunder som s\u00e4tter in pengar. Men det \u00e4r en f\u00f6rsvinnande liten del. F\u00f6r att klara likviditeten m\u00e5ste bankerna l\u00e5na av varandra, inom och utom landet. Vi blir alla delaktiga i ett slags globalt j\u00e4ttelikt pyramidspel<\/strong>.

S\u00e5 om alla betalade tillbaka sina skulder skulle det inte finnas n\u00e5gon ekonomi att \u201dsnurra runt\u201d i banksystemet. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4r det problem med stora skulder?
<\/strong>G\u00f6ran Persson sa en g\u00e5ng \u201datt den som \u00e4r satt i skuld \u00e4r inte fri.\u201d Det \u00e4r kanske det klokaste han sagt och jag tycker det uttrycket s\u00e4ger mycket.
Det \u00e4r bara att titta sig omkring, m\u00e5nga l\u00e4nder har problem med h\u00f6ga skulder. De m\u00e5ste ut p\u00e5 marknaden f\u00f6r att l\u00e5na till en r\u00e4nta som de inte kan p\u00e5verka.
Privata skulder \u00e4r ocks\u00e5 ett problem. Ekonomen Irving Fisher skrev redan p\u00e5 30-talet att n\u00e4r de privata skulderna n\u00e5r en viss niv\u00e5 f\u00e5r vi finanskriser.

Vad g\u00f6r politikerna?
<\/strong>Eftersom \u201dkriser och bubblor\u201d kommer med j\u00e4mna mellanrum och stater hamnar i kriser s\u00e5 \u00e4r svaret enkelt. \u201dDe g\u00f6r ingenting\u201d<\/strong>
Jag tror att vissa politiker f\u00f6rst\u00e5r problemet, men kan inte, eller f\u00f6rm\u00e5r inte \u00e5tg\u00e4rda det. Det skulle dessutom m\u00f6tas av ett kompakt motst\u00e5nd fr\u00e5n de m\u00e4ktiga bankdirekt\u00f6rerna.
L\u00e4gg dessutom till att bankerna \u00e4ger transaktionssystemet \u2013 s\u00e5 staten utmanar inte i on\u00f6dan. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6ljder
<\/strong>Bara att se sig om i v\u00e4rlden. N\u00e4r banken Lehman Brothers i USA \u00e5r 2008 st\u00e4llde in betalningarna hamnade n\u00e4stan alla v\u00e4rldens ekonomier i gungning.
Swedbank hade kopplingar till Lehman s\u00e5 de var ytterst n\u00e4ra att dras med i konkursen. Inte p\u00e5 grund av d\u00e5lig l\u00f6nsamhet utan brist p\u00e5 likviditet.

F\u00f6r det amerikanska folket blev f\u00f6ljderna f\u00f6r\u00f6dande och massvis med hush\u00e5ll f\u00f6rlorade sina arbeten och tvingades l\u00e4mna sina hus.
M\u00e5nga l\u00e4nder i Europa drabbades h\u00e5rt, t.ex. Grekland, Spanien, Italien med enorma nedsk\u00e4rningar i v\u00e4lf\u00e4rdssystemen. Regeringen p\u00e5 Cypern gjorde ett radikalt grepp och med ett klubbslag, eller r\u00e4ttare sagt n\u00e5gra tangenttryckningar tog bort 30 % av bankspararnas tillg\u00e5ngar.

Men de st\u00f6rsta bankerna skulle till varje pris r\u00e4ddas. Detta innebar att enorma r\u00e4ddningspaket skapades och stoppades in i bankerna. L\u00e4nderna v\u00e5gade inte riskera de viktiga transaktionssystemen. Och n\u00e4r bankerna \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n de l\u00e4nder de finns i s\u00e5 skapas r\u00e4ddningspaketen globalt.

En annan f\u00f6ljd, som varit tydlig de senaste \u00e5ren, \u00e4r att bankerna kan l\u00e4mna j\u00e4ttelika utdelningar trots att pengarna borde finnas kvar i banken f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra det egna kapitalet.
Att man dessutom kan bevilja sig stora bonusar \u00e4r ju k\u00e4nt. Finansministrarna brukar br\u00e5ka lite, men v\u00e5gar sj\u00e4lvfallet inte fatta n\u00e5gra beslut som g\u00e5r emot bankerna. Landets ekonomi \u00e4r ju mindre \u00e4n bankernas.

\u00c5tg\u00e4rder
<\/strong>Hur kan man s\u00e4kerst\u00e4lla sig mot finansbubblor och finanskriser?
Att \u00e5terinf\u00f6ra allt f\u00f6r m\u00e5nga regler tror jag inte p\u00e5, m\u00e4nniskan har alltid l\u00e4rt sig hur man kan kringg\u00e5 s\u00e5dana, men staten\/staterna m\u00e5ste p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e5terta ansvaret f\u00f6r penningpolitiken totalt sett. <\/p>\n\n\n\n

Men p\u00e5 de knappa 40 \u00e5r som bankerna levt i en i stort oreglerad tillvaro s\u00e5 har finanskriserna avl\u00f6st varandra. I b\u00f6rjan av -90 talet, den s.k. fastighets- och finanskrisen. I slutet av -90 talet hade vi IT-bubblan och 2008 den stora globala finanskrisen som startade i USA och som vi fortfarande ser f\u00f6ljdverkningar av.
Om Riksbanken \u00e5ter skulle ta ansvaret f\u00f6r penningskapandet \u2013 \u00e4ven digitala pengar genom att skapa en e-krona \u2013 tror jag att vi skulle f\u00e5 en b\u00e4ttre kontroll och b\u00e4ttre styrning av bankerna.
L\u00e4gg d\u00e4rtill att Finansinspektionen m\u00e5ste ha betydligt st\u00f6rre kontroll och mer befogenheter av den allm\u00e4nna regelefterlevnaden

En Riksbank ska inte beh\u00f6va \u201dbli tagen p\u00e5 s\u00e4ngen\u201d av en ny Lehman Brothershistoria, eller\u2026.
Kunder och myndigheter ska inte heller beh\u00f6va \u201dbli tagna p\u00e5 s\u00e4ngen\u201d av gigantisk penningtv\u00e4tt, som vi kan besk\u00e5da nu.
<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Henry Ford, den legendariske biltillverkaren sade redan efter andra v\u00e4rldskriget \u201datt om folk f\u00f6rstod hur penningsystemet fungerade skulle det bli revolution imorgon.\u201d Att bankerna hanterar pengar \u00e4r en gammal sanning, som jag inte tycker st\u00e4mmer idag. De f\u00f6rfogar \u00f6ver transaktionssystemen…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":901,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-1157","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-runudden"],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/skrivovin.se\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/Pengar.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1157","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1157"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1157\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1162,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1157\/revisions\/1162"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/901"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1157"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1157"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1157"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}