{"id":172,"date":"2018-01-17T11:16:28","date_gmt":"2018-01-17T10:16:28","guid":{"rendered":"http:\/\/skrivovin.kurzawa.se\/?page_id=172"},"modified":"2018-01-17T11:16:28","modified_gmt":"2018-01-17T10:16:28","slug":"ett-smakprov-ur-girighet-eller-makt","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/ett-smakprov-ur-girighet-eller-makt\/","title":{"rendered":"Ett smakprov ur ”Girighet eller makt”:"},"content":{"rendered":"
\n

Kapitel 1<\/span><\/h3>\n<\/div>\n

Det var den 11 april och en k\u00e4nsla av obehag och viss sp\u00e4nning spreds bland J\u00e4mtlandsbankens personal, n\u00e4r avdelningscheferna p\u00e5 eftermiddagen beordrade samtliga att infinna sig i lunchrummet Duvan p\u00e5 huvudkontoret klockan nitton samma kv\u00e4ll. Till bankens avdelningskontor ringde bankledningens assistent Gudrun Eriksson och framf\u00f6rde samma budskap.<\/p>\n

Budskapet var att viktig information om banken skulle l\u00e4mnas under kv\u00e4llen men att f\u00f6r n\u00e4rvarande kunde ingenting s\u00e4gas. P\u00e5 s\u00e4ttet, som kallelsen framf\u00f6rdes, ins\u00e5g alla att det var information ut\u00f6ver det vanliga och ingen protesterade eller meddelade att kallelsen kom f\u00f6r sent. M\u00e5nga i personalen \u00e4gnade en stor del av eftermiddagen till att prata och gissa om vad som hade h\u00e4nt, eftersom informationen kom s\u00e5 pl\u00f6tsligt. N\u00e5gon yttrade det som m\u00e5nga k\u00e4nde:
\n\u2013 Det \u00e4r bara vid katastrofer och annat el\u00e4nde, som det kommer kallelser med n\u00e5gon timmes varsel.<\/p>\n

Vid huvudkontoret f\u00f6rs\u00f6kte alla att avsluta dagens arbete s\u00e5 fort som m\u00f6jligt f\u00f6r att hinna hem, \u00e4ta en snabb middag och \u00e5ka tillbaka till banken igen. Vid avdelningskontoren skedde samma sak, f\u00f6rutom att de flesta inte hann \u00e5ka hem till sina bost\u00e4der utan gick direkt fr\u00e5n kontoret till bilen f\u00f6r att \u00e5ka till \u00d6stersund. En vanlig middag denna kv\u00e4ll blev hamburgare eller varm korv.<\/p>\n

Det var ett behagligt v\u00e4der och det k\u00e4ndes att v\u00e5ren p\u00e5 allvar b\u00f6rjade anl\u00e4nda till J\u00e4mtland. Kv\u00e4llarna hade blivit ljusa, stora bara fl\u00e4ckar av marken syntes p\u00e5 \u00e4gor och \u00e5krarna och v\u00e4garna var torra och fina. Det var en kv\u00e4ll, som m\u00e5nga skulle ha f\u00f6redragit att ta en promenad eller joggingrunda under, ist\u00e4llet f\u00f6r att bege sig till banken. Ingen ville dock missa informationen som skulle komma, f\u00f6r utan tvekan var det n\u00e5got speciellt som hade intr\u00e4ffat.<\/p>\n

Kv\u00e4llsm\u00f6tet hade precis b\u00f6rjat. Ordf\u00f6rande Anders Sundell tillsammans med vice ordf\u00f6rande Mats Lundholm satt vid ett bord l\u00e4ngst fram i rummet, n\u00e4r Mats pl\u00f6tsligt reste sig upp fr\u00e5n stolen och med h\u00f6g r\u00f6st sade:
\n\u2013 Gustaf, jag f\u00f6rs\u00e4krar dig inf\u00f6r all personal att du inte \u00e4r n\u00e5gon f\u00f6rskingrare, men nu har vi ett internt m\u00f6te med personalen, s\u00e5 jag vill att du l\u00e4mnar lokalen.
\nDessa brutala ord m\u00f6tte Gustaf Stridh, n\u00e4r han kom in i Duvan. Gustaf hade ingen inbjudan till m\u00f6tet, men kunde inte f\u00f6rest\u00e4lla sig att han inte var v\u00e4lkommen.
\nMats, som var l\u00e5ng och kraftigt byggd och hade en lika kraftig och bullrig st\u00e4mma, f\u00f6rs\u00f6kte nu stoppa Gustaf fr\u00e5n att komma in i salen. Gustaf hade st\u00e4llt sig vid d\u00f6rren till Duvan och d\u00e4rf\u00f6r hade inte m\u00e5nga av deltagarna m\u00e4rkt att han hade kommit. N\u00e4r Mats pl\u00f6tsligt hade rest sig och b\u00f6rjat prata, v\u00e4nde sig d\u00e4rf\u00f6r alla deltagarna mot d\u00f6rren och fick se Gustaf.St\u00e4mningen i salen var mycket sp\u00e4nd, precis som den hade varit i banken de senaste dagarna. Vissa rykten hade sagt att Gustaf Stridh skulle tvingas l\u00e4mna sitt jobb som vd f\u00f6r J\u00e4mtlandsbanken.<\/p>\n

Gustaf var en konservativ, formell och stridbar vd, skicklig ekonom men tyv\u00e4rr inte alltid s\u00e5 lyckad i sociala sammanhang. Det uppstod d\u00e5 och d\u00e5 f\u00f6rvirrade situationer och missf\u00f6rst\u00e5nd, n\u00e4r han yttrade sig. Det ber\u00e4ttades bland personalen om sammantr\u00e4den eller kundtr\u00e4ffar d\u00e4r Gustaf hade deltagit och som hade slutat med total f\u00f6rvirring. Inte f\u00f6r att Gustaf ville n\u00e5gon illa, tv\u00e4rtom, men hans s\u00e4tt att uttrycka sig orsakade ibland missf\u00f6rst\u00e5nd. M\u00e5nga mindes med b\u00e5de obehag och ett visst m\u00e5tt av humor, n\u00e4r Gustaf skulle avtacka en avg\u00e5ende styrelseledamot vid ett av bankens avdelningskontor och inte uttryckte sig b\u00e4ttre \u00e4n att styrelseledamoten trodde sig vara omvald, trots att han sj\u00e4lv hade avsagt sig sitt uppdrag.<\/p>\n

Att Gustaf dessutom hade varit \u00f6ppet kritisk mot delar av sin egen styrelse var heller ingen hemlighet. Gustaf var en h\u00f6german av den gamla stammen medan majoriteten av styrelsen hade sin politiska hemvist i det socialdemokratiska ledet:
\n\u2013 Jag vill bara ge personalen en kort information och min version av hela denna m\u00e4rkliga historia, svarade Gustaf lite lamt d\u00e4r han stod alldeles innanf\u00f6r d\u00f6rren.
\n\u2013 Du ska ut, skrek Mats. Det \u00e4r vi och fackklubben som svarar f\u00f6r informationen i kv\u00e4ll.<\/p>\n

Det syntes p\u00e5 l\u00e5ng v\u00e4g att Mats trivdes med den uppkomna situationen. Flera g\u00e5nger hade han blivit tillplattad av Gustaf, men nu skulle den j\u00e4veln \u00e4ntligen f\u00e5 veta vem som best\u00e4mde. Gustaf borde begripa att man inte utmanade Mats Lundholm i on\u00f6dan. Gustaf blev st\u00e5ende alldeles stilla och tystnaden blev total och pinsam i lokalen. Han och Mats tittade p\u00e5 varandra och ingen sa n\u00e5gonting:
\n\u2013 Jag tycker Gustaf ska f\u00e5 prata, h\u00f6rdes en r\u00f6st i lokalen. Den tillh\u00f6rde Tomas Johnsson som arbetade p\u00e5 ekonomiavdelningen. Tomas var en tystl\u00e5ten person, som efter ungef\u00e4r tio \u00e5rs arbete med ekonomifr\u00e5gor, hade b\u00f6rjat komma bra \u00f6verens med Gustaf. De f\u00f6rsta anst\u00e4llnings\u00e5ren hade \u00e4ven Tomas haft en massa missf\u00f6rst\u00e5nd i sin relation med Gustaf, men med \u00e5ren hade det blivit bra och Gustaf hade till och med \u201dblivit Du\u201d med Tomas.
\nYtterligare n\u00e5gra personer yttrade sig och ans\u00e5g att Gustaf m\u00e5ste f\u00e5 sin chans att prata:
\n\u2013 D\u00e5 g\u00e5r vi ut, sa Mats och hela styrelsen marscherade p\u00e5 rad ut ur rummet.
\nDuvan var f\u00f6r kv\u00e4llen m\u00f6blerad som en biosalong och fylld till sista plats. Styrelseledam\u00f6terna gick ut i foaj\u00e9n och vidare in i ett sammantr\u00e4desrum, d\u00e4r de skulle v\u00e4nta tills Gustaf hade pratat klart.<\/p>\n

Kalle Persson, som tidigare p\u00e5 dagen hade utn\u00e4mnts till tillf\u00f6rordnad vd av styrelsen, visste inte riktigt hur han skulle g\u00f6ra. Skulle han f\u00f6lja med styrelsen ut eller stanna och lyssna p\u00e5 Gustaf och personalen? Han best\u00e4mde sig till sist f\u00f6r att stanna. Det kanske var bra, om inte annat f\u00f6r att h\u00f6ra om n\u00e5gon i personalen sa n\u00e5got, som han skulle l\u00e4gga p\u00e5 minnet.<\/p>\n

Trots att Kalle var utn\u00e4mnd vice vd hade han under m\u00e5nga \u00e5r mera fungerat som assistent till Gustaf. Men han hade \u00e4ven lyckats med konststycket att vara \u201dassistent\u201d till flera av de socialdemokratiska ledam\u00f6terna i styrelsen. Hittills hade han kunnat f\u00f6rena sina b\u00e5da uppdrag och Gustaf verkade inte ha riktig k\u00e4nnedom om att Kalle p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt spelade dubbla roller.<\/p>\n

Det var heller inget medvetet dubbelspel som Kalle \u00e4gnade sig \u00e5t utan han var av naturen hj\u00e4lpsam och serviceinriktad. Han f\u00f6rs\u00f6kte vara alla till lags, vilket innebar att han ibland utnyttjades av andra personer.<\/p>\n

Gustaf, som hade haft vd-jobbet i drygt tio \u00e5r, st\u00e4llde sig l\u00e4ngst fram i salen. Han var kraftigt byggd och stod rak i ryggen till synes obesv\u00e4rad av den senaste tidens turbulens. Han tog fram ett papper ur kavajfickan, d\u00e4r han hade skrivit ner vad han skulle s\u00e4ga. Med klar och tydlig st\u00e4mma ber\u00e4ttade Gustaf om sin fler\u00e5riga kamp med vissa personer i styrelsen och hur han ans\u00e5g sig ha blivit f\u00f6rf\u00f6ljd av flera i styrelsen men tyv\u00e4rr \u00e4ven bland personalen:
\n\u2013 Alla bra f\u00f6rslag jag kommit med, sa Gustaf, har snabbt gjorts om till ett f\u00f6rslag som kommit fr\u00e5n n\u00e5gon ur den \u201dr\u00f6da gruppen\u201d, som han kallade den socialdemokratiska gruppen i styrelsen.<\/p>\n

Det var inte n\u00e5gon hemlighet f\u00f6r n\u00e5gon att Gustafs politiska uppfattning l\u00e5g mycket l\u00e5ngt till h\u00f6ger medan majoriteten av styrelsen var socialdemokrater. F\u00f6rutom vissa meningsskiljaktigheter i s\u00e4ttet att styra banken hade nu styrelsen f\u00e5tt reda p\u00e5, via fackklubben, att Gustaf hade f\u00f6rs\u00f6kt att \u00e4ndra sina pensionsvillkor utan att informera styrelsen. F\u00f6rutom detta hade Gustafs fru Birgitta p\u00e5 bankens bekostnad bjudit n\u00e5gra aff\u00e4rsbekantas fruar p\u00e5 lunch p\u00e5 stans finaste restaurang. Att dessa fruar dessutom var personligt bekanta och n\u00e4rmaste grannar med Gustaf och Birgitta, hade f\u00e5tt den r\u00f6da delen av styrelsen att se \u00e4nnu mera r\u00f6tt. De hade omg\u00e5ende best\u00e4mt: Nu ska Gustaf bort.<\/p>\n

M\u00f6tet hade f\u00f6reg\u00e5tts av flera veckors smusslande. Gustaf var inte helt medveten om alla interna m\u00f6ten. Bankinspektionens revisorer hade varit p\u00e5 bes\u00f6k vid flera tillf\u00e4llen och bankens egen revisionsavdelning hade haft br\u00e5da dagar. Fackklubbsstyrelsen hade haft ett flertal sammantr\u00e4den. Normalt var fackklubbens m\u00f6ten alltid \u00f6ppna, det vill s\u00e4ga \u00f6ppna f\u00f6r alla intresserade. Vanligtvis fanns inga intresserade. Nu f\u00f6rs\u00f6kte emellertid m\u00e5nga komma in p\u00e5 m\u00f6tena f\u00f6r att f\u00e5 veta vad som h\u00e4nde, men nu var d\u00f6rren st\u00e4ngd. Bankens styrelse hade ocks\u00e5 haft ett extra styrelsem\u00f6te under f\u00f6rmiddagen.<\/p>\n

Erik Hellman, som hade anst\u00e4llts som personalchef fem \u00e5r tidigare, hade sett sin chans. Han var visserligen partifr\u00e4nde med Gustaf men hade i \u00f6vrigt inte mycket till \u00f6vers f\u00f6r sin chef. Erik ber\u00e4ttade g\u00e4rna och ofta att Gustaf borde sitta inl\u00e5st med en r\u00e4knesnurra. Han erk\u00e4nde Gustafs f\u00f6rtj\u00e4nster som ekonom, men i de sociala kretsar d\u00e4r de b\u00e5da ingick ans\u00e5g Erik att Gustaf var en katastrof.<\/p>\n

Erik ber\u00e4ttade g\u00e4rna f\u00f6r sina grannar och rotaryv\u00e4nner om Gustafs totala brist p\u00e5 social kompetens, liksom att Kalle var helt of\u00f6rm\u00f6gen att fatta egna beslut. Han menade att Kalle sprang till Gustaf f\u00f6r att fr\u00e5ga om han fick k\u00f6pa en penna. Nej, i sina egna \u00f6gon var Erik den enda som var v\u00e4rd titeln vd f\u00f6r J\u00e4mtlandsbanken och nu skulle han ta chansen. N\u00e4r Erik m\u00e4rkte att Gustaf hade extra stora problem med styrelsen, tyckte han pl\u00f6tsligt att det var l\u00e4mpligt att bli v\u00e4nligt sinnad till fackklubben.<\/p>\n

Han b\u00f6rjade i smyg studera fackklubbens nyvalde ordf\u00f6rande Bertil Bengtsson. Denne hade nyligen fyllt tjugotre \u00e5r och Erik s\u00e5g att han sannolikt var ett chefs\u00e4mne. Bertil var duktig p\u00e5 att uttrycka sig och skulle nog ha all personal med sig, n\u00e4r Gustaf s\u00e5 sm\u00e5ningom skulle f\u00e5 st\u00e5 till svars f\u00f6r sina misstag.<\/p>\n

N\u00e5gra dagar innan m\u00f6tet i Duvan hade d\u00e4rf\u00f6r Erik best\u00e4mt sig f\u00f6r att bjuda Bertil p\u00e5 middag hemma tillsammans med sin fru Ulla och sin beg\u00e5vade dotter. Monica, nitton \u00e5r, hade bruna \u00f6gon och var mycket grann att sk\u00e5da. Hon skulle inom kort \u00e5ka till USA f\u00f6r att studera vid Harvard University i Boston. Hennes inriktning skulle bli internationell ekonomi och juridik. Erik hade tydligt talat om f\u00f6r b\u00e5da att denna middag var viktig f\u00f6r honom och b\u00e5de mor och dotter f\u00f6rstod att de skulle vara trevliga mot Bertil, trots att han var ordf\u00f6rande i fackklubben och p\u00e5 n\u00e5got vis tillh\u00f6rde en grupp som de normalt inte umgicks med:
\n\u2013 V\u00e4lkommen Bertil, hade Erik sagt med mycket hj\u00e4rtlig st\u00e4mma, n\u00e4r han exakt p\u00e5 minuten anl\u00e4nde till deras eleganta villa h\u00f6gst upp i Karlslundsomr\u00e5det. Karlslund var stans gr\u00e4ddhylla och h\u00e4r bodde Erik och Ulla bara tv\u00e5 kvarter fr\u00e5n Gustaf och Birgitta.
\n\u2013 V\u00e4ldigt roligt att du kunde komma. Det ska bli trevligt att f\u00e5 sitta och prata en stund \u00f6ver en bit god mat. Eriks leende avsl\u00f6jade flera guldplomber i \u00f6verk\u00e4ken.
\n\u2013 Tack f\u00f6r det. Bertil var lite avvaktande. Han k\u00e4nde sig obekv\u00e4m \u00f6ver det \u00f6verv\u00e4ldigande mottagandet, som han fick. Hans tveksamhet \u00f6kade n\u00e4r Ulla hj\u00e4rtligt kom fram och h\u00e4lsade och presenterade Monica.
\n\u2013 Mycket roligt att f\u00e5 tr\u00e4ffa dig Bertil, sa Ulla. Erik har vid flera tillf\u00e4llen pratat om dig.<\/p>\n

Monica h\u00f6ll sig lite i bakgrunden, men Bertil kunde inte undg\u00e5 att se hennes bl\u00e4ndvita leende och hennes bruna, gl\u00e4nsande \u00f6gon. Fan, vilket fullblod, t\u00e4nkte Bertil och besvarade hennes leende:
\n\u2013 F\u00e5r jag bjuda p\u00e5 en drink f\u00f6re maten? fr\u00e5gade Ulla och gick blixtsnabbt in i sin v\u00e4rdinneroll. Erik brukar ta en martini f\u00f6re maten och jag hoppas att f\u00e5 bjuda \u00e4ven dig p\u00e5 en draja.
\n\u2013 Ja tack, stammade Bertil lite f\u00f6rvirrad b\u00e5de \u00f6ver v\u00e4lkomnandet men \u00e4ven \u00f6ver Monicas leende.<\/p>\n

Bertil och Erik slog sig ner i var sin mjuk skinnf\u00e5t\u00f6lj i vardagsrummet. Bertil tittade sig omkring och imponerades av den stilfulla m\u00f6bleringen och konsten p\u00e5 v\u00e4ggarna. Monica hj\u00e4lpte sin mamma i k\u00f6ket och i matsalen. Erik inledde samtalet lite trevande med att fr\u00e5ga honom hur han trivdes i sin roll som fackklubbsordf\u00f6rande. Bertil drog lite p\u00e5 svaret:
\n\u2013 Det \u00e4r mycket sp\u00e4nnande. Det h\u00e4nder mycket i banken just nu och jag k\u00e4nner att jag l\u00e4r mig massor varje dag.
\n\u2013 Ja, det \u00e4r lite turbulens, svarade Erik. Jag hoppas att vi hinner prata lite om det under middagen.
\nStrax efter kom Ulla och bj\u00f6d in dem till matsalen. En m\u00f6bel i ek dominerade rummet. Runt v\u00e4ggarna h\u00e4ngde f\u00e4rgstark konst. Bertil kunde se att flera av tavlorna var m\u00e5lade av Bengt Lindstr\u00f6m, \u00e5ngermanl\u00e4ndsk konstn\u00e4r som nu bodde i Paris. De f\u00e4rgstarka tavlorna var en skarp, men praktfull kontrast till det i \u00f6vrigt m\u00f6rkt m\u00f6blerade rummet:
\n\u2013 Vars\u00e5god och sitt, sa Erik och pekade p\u00e5 stolen intill Monica. Du f\u00e5r \u00e4ran och n\u00f6jet att sitta bredvid min dotter ikv\u00e4ll.
\n\u2013 Tack f\u00f6r det, svarade Bertil och log mot henne. Jag h\u00f6rde av din pappa att du snart \u00e5ker till USA och studerar vidare. Hur k\u00e4nns det att l\u00e4mna J\u00e4mtland?
\n\u2013 Tack det k\u00e4nns utm\u00e4rkt, svarade hon. \u00c4ven om jag kommer att sakna skid\u00e5kningen. Hon ber\u00e4ttade sedan kort om sina t\u00e4nkta studier vid Harvard University.
\n\u2013 D\u00e5 tycker jag vi hoppar in p\u00e5 f\u00f6rr\u00e4tten, sa Erik glatt. Min fru har gjort en v\u00e4stkustsallad, som jag hoppas du kommer att tycka om. Han fyllde sedan glasen med ett Rieslingvin, som Bertil uppfattade kom fr\u00e5n Alsace.<\/p>\n

Samtalet fl\u00f6t bra. Erik var m\u00e4sterlig p\u00e5 att h\u00e5lla ig\u00e5ng en konversation. Bertil kunde inte annat \u00e4n imponeras av honom. Han var trevlig, l\u00e4ttpratad men gav \u00e4nd\u00e5, p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt som inte Bertil kunde beskriva, ett \u00f6verl\u00e4gset intryck:
\n\u2013 D\u00e5 tycker jag vi byter tallrikar s\u00e5 kommer jag med fil\u00e9n, sa Ulla. En \u00e4lgfil\u00e9 fr\u00e5n v\u00e5ra marker i \u00c5ngermanland.
\n\u2013 Ja, jag jagar inte sj\u00e4lv, f\u00f6rtydligade Erik med ett leende, men som mark\u00e4gare f\u00e5r vi ju riklig tilldelning.
\nNu \u00e4ndrade vinet i glaset f\u00e4rg. Erik serverade ett Cabernet Sauvignon fr\u00e5n Bordeaux.
\n\u2013 Det h\u00e4r vinet \u00e4r mitt favoritvin till \u00e4lgfil\u00e9, f\u00f6rklarade Erik.
\nBertil intygade att vinet verkligen smakade gott. Han hade de senaste \u00e5ren tillh\u00f6rt en vinprovningsgrupp tillsammans med n\u00e5gra av sina b\u00e4sta kamrater och imponerade p\u00e5 b\u00e5de Erik och Ulla med sina vinkunskaper.<\/p>\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom kom samtalet in p\u00e5 situationen i banken och de problem som Gustaf hade med styrelsen. Utan att prata i klartext fick Bertil \u00e4nd\u00e5 helt klart f\u00f6r sig att Erik siktade p\u00e5 att ta \u00f6ver vd-jobbet om Gustaf skulle tvingas sluta och att Bertil inte skulle bli lottl\u00f6s om han s\u00e5g till att fackklubben st\u00f6ttade honom.<\/p>\n

N\u00e4r Bertil tre timmar senare gick hem till sin tv\u00e5a p\u00e5 Odensalagatan, hade han en obehaglig k\u00e4nsla i maggropen. Han best\u00e4mde sig f\u00f6r att denna middag skulle han inte ber\u00e4tta om f\u00f6r sina kollegor i fackklubben. \u00c5tminstone inte \u00e4nnu.<\/p>\n

Samma vecka, som Erik hade bjudit Bertil p\u00e5 middag, hade Mats Lundholm haft g\u00e4ster hemma hos sig. Han hade bjudit in n\u00e5gra ur styrelsens r\u00f6da grupp och Kalle fr\u00e5n banken. Det var Per Karlsson, Edvard Eskilsson och Ella Svensson. Rune S\u00f6derberg var ocks\u00e5 inbjuden men hade strax f\u00f6re kv\u00e4llens m\u00f6te ringt fr\u00e5n Storlien och beklagat att han inte hade m\u00f6jlighet att delta. Anledningen var att Rune utan f\u00f6rvarning hade f\u00e5tt bes\u00f6k av Utvecklingsfondens ansvarige f\u00f6r turistsatsningar i V\u00e4stra J\u00e4mtland. Rune gav dock Mats sitt fulla st\u00f6d inf\u00f6r kv\u00e4llens m\u00f6te.<\/p>\n

Efter telefonsamtalet hade Rune tagit p\u00e5 sig kavajen och g\u00e5tt glad i h\u00e5gen till H\u00f6gfj\u00e4llshotellet, d\u00e4r han skulle tr\u00e4ffa Anette fr\u00e5n Utvecklingsfonden. Hon var trettiofem \u00e5r, hade l\u00e5ngt m\u00f6rkt h\u00e5r och s\u00e5g mycket sp\u00e4nstig och v\u00e4ltr\u00e4nad ut. Hon hade m\u00e5nga g\u00e5nger tidigare bes\u00f6kt b\u00e5de \u00c5re och Storlien i samband med planering av investeringar i turistn\u00e4ringen. Rune och Anette trivdes bra tillsammans och deras m\u00f6ten pr\u00e4glades av effektivitet. Hon gav alltid snabba och raka besked p\u00e5 Runes fr\u00e5gor, vilket han uppskattade mycket. F\u00f6rutom att Rune uppfattade henne som kunnig, tyckte han om henne \u00e4ven av en annan anledning. Hennes v\u00e4ltr\u00e4nade kropp gjorde henne attraktiv.<\/p>\n

Rune var alltid frikostig med sitt representationskort och bara de finaste vinerna d\u00f6g, n\u00e4r Anette gjorde sina tj\u00e4nsteresor till \u00c5re eller Storlien. Hon uppskattade Amaroneviner och sj\u00e4lvfallet best\u00e4llde Rune in en flaska till kv\u00e4llens middag som bland annat bestod av fj\u00e4llripa.
\nKv\u00e4llen slutade precis som flera andra kv\u00e4llar n\u00e4r de hade haft sina \u00f6verl\u00e4ggningar, n\u00e4mligen p\u00e5 Annettes hotellrum. De gamla uvarna kan sitta d\u00e4r och fundera p\u00e5 bankdirekt\u00f6rer, t\u00e4nkte Rune. Det h\u00e4r har de aldrig upplevt.<\/p>\n

Mats bodde i en stor villa p\u00e5 Fr\u00f6s\u00f6n i ett omr\u00e5de som bestod av m\u00e5nga gamla hus. De flesta var byggda som flerfamiljshus p\u00e5 fyrtiotalet. Hans hus var, liksom m\u00e5nga andra i omr\u00e5det, omgjort till en stor villa f\u00f6r en familj. Han h\u00e4lsade gruppen v\u00e4lkommen till det informella m\u00f6tet, som inte skulle protokollf\u00f6ras. Mats f\u00f6reslog att de skulle s\u00e4tta sig i vardagsrummet, vid det runda matbordet omgivet av sex stolar. Matgruppen i brunbetsad fura gav ett robust intryck d\u00e4r den var placerad i rummets stora burspr\u00e5k. I rummet fanns ocks\u00e5 en brun, stor skinnsoffa och tre stycken skinnf\u00e5t\u00f6ljer. Mats ropade med h\u00f6g st\u00e4mma p\u00e5 sin fru att hon skulle komma med n\u00e5got drickbart. Strax d\u00e4refter fanns b\u00e5de Loranga och Coca-cola framme p\u00e5 bordet:
\n\u2013 Vi kan v\u00e4l prata en stund f\u00f6rst, s\u00e5 tar vi en kopp kaffe sedan, sa Mats och de andra nickade inst\u00e4mmande.
\nAlla hade varit hemma hos honom m\u00e5nga g\u00e5nger och k\u00e4nde b\u00e5de honom och hans hustru v\u00e4l. De kunde d\u00e4rf\u00f6r prata i l\u00e4ttsam ton med varandra:
\n\u2013 Det \u00e4r n\u00e4mligen s\u00e5 att jag f\u00e5tt n\u00e5gra rapporter som jag vill informera er om. Jag vill informera v\u00e5r grupp innan jag pratar med Anders i morgon. Han borde ocks\u00e5 ha f\u00e5tt sin omg\u00e5ng av skrivelsen. Du Kalle f\u00e5r som vanligt inte k\u00e4nna till den h\u00e4r lilla sammankomsten, skrockade Mats. Du brukar ju ha \u00f6gon och \u00f6ron \u00f6ppna p\u00e5 det som h\u00e4nder i banken, vilket vi \u00e4r v\u00e4ldigt tacksamma f\u00f6r.<\/p>\n

V\u00e5r grupp, som Mats uttryckte det, var styrelsens r\u00f6da grupp, allts\u00e5 socialdemokrater i olika roller i samh\u00e4llet. Mats hade sj\u00e4lv erfarenhet fr\u00e5n politik i b\u00e5de riksdag, landsting och kommun. Samma meritlista hade Per Karlsson och de b\u00e5da var i sina \u00e5sikter v\u00e4ldigt lika. Tappade i samma farstu, som de brukade sk\u00e4mta om. Mats var \u00d6stersundskille fr\u00e5n f\u00f6dseln och Per var hemmah\u00f6rande och uppv\u00e4xt i Brunflo, strax s\u00f6der om \u00d6stersund.<\/p>\n

Ella Svensson fr\u00e5n Fun\u00e4sdalen, med tv\u00e5 \u00e5r i styrelsen, hade lyckats med konststycket att \u00e4nnu inte yttra ett enda ord p\u00e5 ett styrelsem\u00f6te. Hon var mycket glad att det fanns karlar som Mats och Per som \u00e4lskade att h\u00f6ra sin egen r\u00f6st och hon beh\u00f6vde bara h\u00e5lla med.<\/p>\n

Edvard Eskilsson, \u00e4ven han fr\u00e5n \u00d6stersund, var god v\u00e4n med Kalle och hade tv\u00e5 \u00e5r i styrelsen:
\n\u2013 Rapporten \u00e4r fr\u00e5n revisor \u00d6rjan Holmstr\u00f6m och visar tyv\u00e4rr p\u00e5 en del brister i banken.
\n\u00d6rjan var auktoriserad revisor och hade egen byr\u00e5 i Sundsvall. Han var en mycket v\u00e4l ansedd revisor och var utsedd av Bankinspektionen att revidera J\u00e4mtlandsbanken. Att bli utsedd av statens myndighet var normalt n\u00e5got som bara revisorer fr\u00e5n de stora firmorna blev. Nu hade han ambitionen att visa dem att han var v\u00e4rd sitt uppdrag och g\u00e4rna tog p\u00e5 sig flera. Att vara revisor i bank och dessutom utsedd av Bankinspektionen var b\u00e5de statusfyllt och v\u00e4lavl\u00f6nat:
\n\u2013 \u00d6rjan menar, att han har hittat saker som g\u00f6r att vi m\u00e5ste ta Gustafs anst\u00e4llning under ompr\u00f6vande.
\nMats r\u00e4knade upp flera graverande saker.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kapitel 1 Det var den 11 april och en k\u00e4nsla av obehag och viss sp\u00e4nning spreds bland J\u00e4mtlandsbankens personal, n\u00e4r avdelningscheferna p\u00e5 eftermiddagen beordrade samtliga att infinna sig i lunchrummet Duvan p\u00e5 huvudkontoret klockan nitton samma kv\u00e4ll. Till bankens avdelningskontor…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"footnotes":""},"class_list":["post-172","page","type-page","status-publish","hentry","no-post-thumbnail"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/172","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=172"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/172\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":173,"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/172\/revisions\/173"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/skrivovin.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=172"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}