Kränkning och mobbning – att skaffa sig makt över andra

För ungefär ett år sedan ställde jag frågor i ett blogginlägg om mobbning och härskarmetoder. Jag ville få berättelser och synpunkter och jag blev bönhörd över hövan.
Det ramlade in mängder med berättelser och det visade sig, det jag egentligen visste, att mobbning är ett jätteproblem på många arbetsplatser, föreningar och skolor.

Anledningen till mina frågor var att jag hade börjat skriva på den roman som fått namnet Borträknad och som just nu finns för tryckning.
Den kommer att släppas i samband med den regionala bokmässan i Östersund senare i i höst.

Innan jag började skriva läste jag många rapporter och berättelser om hur det är att vara utsatt för mobbning, eller som det egentligen heter, kränkande särbehandling. Jag bakade också in händelser i olika organisationer som jag själv bevittnat.

Vad kom jag fram till
Jag har gjort en liten sammanställning över de vanligaste mobbningsformerna och börjar med frågan om vem är det som mobbar och varför.
Till att börja med går det konstatera att mobbning är jättevanligt. Omkring var tionde person mobbas i arbetslivet.

Det är också viktigt att konstatera att mobbning inte är en konflikt, utan det handlar om kränkningar och enkelriktade handlingar.

Makt
Det handlar nästan alltid om makt. Någon mobbar för att få makt, eller för att behålla makt. Den som utsätts betraktas som någon slags hot eller hinder. Hindret behöver inte finnas på själva arbetsplatsen, men personen upplevs ändå kunna utgöra ett hot mot mobbaren.
Det är inte heller ovanligt att det hämnd för gamla oförrätter som ligger bakom.

Att visa resultat inför en överordnad, vid till exempel besparingsprogram som ska genomföras på en arbetsplats, är inte ovanligt.
Härskarteknikernas enda syfte är att manipulera och förminska.

Exempel på handlingar och metoder
Att osynliggöra: Personen ”finns inte” i sammanträdesrummen, fikarummen etc. Diskussionerna går förbi personen oavsett dennes kunskaper i ämnet eller inte.

Att förlöjliga: En persons åsikter vrids och vänds i syfte att förlöjliga. Även här spelar faktakunskaper ingen roll. Det gäller att tysta personen.

Att undanhålla information: En klassisk metod för att skaffa sig ett övertag inför en kommande diskussion eller debatt.

Att ignorera och inte låtsas höra vad personen säger, undanhålla information, sluta hälsa och försvåra arbetet är väldigt subtila signaler och ett första steg mot att smula sönder en persons självkänsla.
I värsta fall kan ett nästa steg bli att fler kolleger hänger på och det blir okej att öppet förolämpa, ironisera och ifrågasätta sin kollega.
Eftersom mobbning sällan stoppas i tid, slutar det oftast med att den som blir mobbad tvingas lämna sin arbetsplats.
Men det finns exempel på betydligt allvarligare händelser innan mobbningen slutar.

Sociala medier
Inte ovanligt att man har slutna grupper på en arbetsplats eller en förening, för att medlemmar på ett lättsamt sätt ska kunna delge varandra tips och erfarenheter. Rätt använt är detta en enkel och användbar metod, medan den kan vara skrämmande otäck om det används fel.

Jag tänker på om en person inte tillåts bli medlem i gruppen, eller om personens åsikter aldrig kommenteras, eller kommenteras i nedlåtande ordalag.  

Om chefen är den som mobbar, vad gör man då?
Docent Kristina Öberg har studerat och forskat mycket om orsaker till mobbning och hur man ska förhålla sig om man blir utsatt. Hon har några generella råd.  

Om chefer mobbar då är det ofta mycket svårt och man bör ställa sig frågan om det är värt att vara kvar på arbetsplatsen. Men självfallet ska man inte ge upp på en gång. Några råd:

– Då får man gå till chefens överordnade, men av erfarenhet vet jag att det är svårt att få stopp på, säger Kristina Öberg.

Om alla utvägar prövats, bör man lämna sitt jobb och kräva avgångsvederlag, tycker Kristina Östberg.

Om chefen misstänker mobbning
Om man som chef tror att det pågår mobbning på sin arbetsplats bör chefen snarast överlåta till en oberoende person som är kunnig på mobbning att göra en analys av situationen.
Bedöms det som mobbning måste rättsläget vara säkert för alla parter, även för mobbaren, säger Kristina Öberg.

Hon betonar till sist:

 – Den som är utsatt för mobbning behöver tid att rehabilitera sig, dels att återhämta sig psykiskt och fysiskt. Men också att hantera rädsla, ångest och den skadade självbilden som man fått på grund av mobbningen. Sorgligt nog hamnar många i en livskris och tvingas gå i terapi.

Till sist
Det här ämnet är stort och komplicerat. Mitt inlägg har bara skummat på ytan och jag har dessvärre inte hittat någon lag värd namnet, som ger en utsatt stöd och som tydligt anger straffskalor för den som kränker en person.
Till bristfälligt lagstöd tillkommer också okunskap på arbetsplatser hur man ska agera när man upplever att någon blivit utsatt för kränkning. Det finns inte heller stöd för en person som ifrågasätter en kränkande persons agerande.
Tystnad och rädsla blir följden och den drabbades situation förbättras inte.
Se gärna mera på: www.skrivovin.se