Inlandsuppror, landsbygdsuppror, bensinuppror, kontantuppror, Jokkmokksuppror, och förmodligen ytterligare ett stort antal uppror.
Alla är tecken på att något är fel.
Det är knappast så att det enbart är bensinpriset, som medlemmarna i bensinupproret protesterar emot och knappast enbart brist på kontanter som medlemmarna i kontantupproret är missnöjda med.
Jag tror att alla uppror är ett symptom på något mycket större, mycket djupare och förmodligen också mycket farligare.
Ska försöka förklara hur jag menar:
1. Det handlar om att landsbygden exploaterats i jakten på naturresurser och pengar. En mycket grov exploatering efter andra världskriget, men den startade egentligen ännu tidigare. Jag börjar med det riktigt stora värdena:
2. Inkomsterna för de stora naturtillgångarna, skog, vattenkraft och malm går oavkortat till orten där huvudkontoren ligger. Berörda kommuner var inte framsynta nog att bli delägare i bolagen.
Det borde inte hindra staten att omfördela inkomsterna skattemässigt, d.v.s. låta fastighetsskatten gå tillbaka till kommunerna där fastigheterna ligger.
Det är där människor drabbats och all miljöpåverkan skett.
Men det är inte bara de stora frågorna som skog, vatten och malm som
drabbat landsbygdens folk, tänk alla mindre frågor, som succesivt sker, ibland
i det tysta, ibland under protest som ingen styrande tänker på. Tänker på:
– Dålig postutbärning
– Dålig, eller ingen snöröjning
– Sjukhus och BB som stängs eller flyttas
– Stängda skolor
– Avreglering inom marknadskänsliga branscher som t.ex Apotek, vilket innebär att nya apotek öppnas i städerna och stängs på landsbygden.
– Stängd, eller förändrad arbetsförmedling och skattekontor
– Minskning av antalet poliser på landsbygd
– Nedlagda mediaredaktioner
– Stängda bankkontor
3. Förutom allt som jag redan räknat upp tar jag upp jordbruket speciellt. Landets självförsörjningsgrad är mycket låg och i och med nedläggning av allt fler jordbruk försämras den stadigt.
Av beredskapsskäl måste staten gå in med mera resurser så att landet klarar sig hjälpligt vid en kriassituation. Och där är landsbygden den viktigaste delen av landet, det går inte odla på asfaltytorna i städerna.
4. Kommunikationer
Det handlar om mångmiljardsatsningar på väg och järnväg i storstadsregionerna, för att vinna några minuters restid medan landsbygdens vägar, i vissa stycken, är som gamla tiders tvättbräden.
Men inte ens en viss kompensation av bensinskatten.
5. Digitaliseringen
Som, i vissa fall, skulle bli landsbygdens räddning, men som nu verkar bli ytterligare ett hot. Staten har inte tagit sitt ansvar för fiberutbyggnaden, vilken är en förutsättning för att kunna bedriva företag i landsbygden.
Ansvaret för utbyggnaden har i stället hamnat hos byalag och andra föreningar och är en skam för de politiker som pratar om att ”Hela Sverige ska leva”
6. Synen på landsbygden
När massmedia flyr landsbygden och all nyhetsförmedling styrs från de större städerna blir givetvis synen på landsbygden helt snedvriden. Bilden är att landsbygden är tärande och storstäderna närande.
Inget är mera fel. Det är inte ovanligt att kommunföreträdare i Stockholm och andra städer i södra delarna av landet ojar sig över skatteutjämningsbidraget. Det är alltför betungande.
Då har de uppenbart inte en aning om vilka värden som, skog, kraft och malm, som exporteras från norra Sverige betyder för det välstånd som byggts upp söderut.
En pinsam okunskap och en mycket farlig okunskap.
7. Kriminalitet
En följd av urbaniseringen och att alltför många tvingas bo i storstäderna är en ökad kriminalitet. I dag slits storstäderna sönder av kriminalitet och självfallet har polisen sina största resurser i de områdena.
När man ser lista över ”utsatta områden” kan man se:
Länen Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och ytterligare fem län klarar sig helt undan. Det är länen som drabbats hårdast av urbaniseringen. Övriga län och framförallt omkring storstäderna är hårdast drabbade.
Följden
På kort sikt måste givetvis de mesta polisresurserna finnas där, men politiken måste styras så att den fortsatta befolkningsökningen inte sker i storstäderna.
Kommunikationerna, jordbruket och skattefördelningen måste gynna övriga delar av landet, så att det blir möjligt att sköta ett företag på landsbygden och minska trycket i storstäderna.
Tänk att det verkar vara så svårt att förstå. .
Landsbygdsutredningen
Var ett lovande försök som nu verkar begravet. Det kan väl inte vara så illa att frågorna begravdes i en utredning för att inte komma med i förra valrörelsen???
Då blir det flera uppror och farligare.
Till sist
Riksdagen måste ta ansvar för de stora sår som skapas där naturresurserna hämtas. Det är ett svek att åderlåta regioner på naturresurser utan miljöhänsyn och utan att någon del av vinsten stannar lokalt.
Jokkmokk och Ragunda är de största kommunerna av producerad elkraft och framställs som gång på gång som bidragstagare. Upprepar vad en bekant brukade säga när han lyssnade på vansinnigheter – MAN TAR SIG FÖR PANNAN.
Delar ditt resonemang till största delen. Utsugningen av Norrland och glesbygden fortgår.
Dock reagerar jag på avsnittet om kriminalitet, som du lopplar direkt till graden av urbanisering. Jag tänker att det beror på ojämlikheten oavsett bostadsort. Med en jämnare fördelning av välståndet kan också tätorter bli bra levnadsmiljöer. Mao är inte lösningen att folk flyttar ut ur städerna, utan att fördelningspolitiken flyttar in.
Varma hälsningar
Kjella
Du uttrycker det så bra, Kjella, visst är det så.
Men en jämnare fördelning av välståndet, tror jag (mera som gissning) att det blir attraktivare att bo på landsbygden och kanhända minskar trycket då i storstäderna.
En individualisering som påbörjades redan på 80talet. En motsats mot en solidarisk och kollektiv anda som fanns från 60 och 70 talet.
En världsförändring som sker med alla de stora kapitalinsatser och lobbyhögerkrafter som reagerar då marknadskrafterna släpps lösa. Dvs släpps lösa i all den kraft som finns i dessa ekonomiska krafter.
Våra politiker anammar också dessa krafter och ser de möjligheter som finns att sko sig själva och inte behöva dåligt samvete i att jämföras med sina väljare utan jämföras med ledande företagsledare eller personer i ledande ställning i stora företag.
Den här inställningen har betytt att politiker ställt sig långt ifrån sin ideologi och dessutom skapat en populism som växer.
Vanligt folk är medvetna om detta avståndstagande från politiker.
De här politikerna har bildat en överklass i dagens Sverige,en överklass som anammat en trend en utveckling som enbart ger de själva en fördel men dom inte skapar ett solidariskt samhälle.
Jens Ganman skriver att det är krig.
Så är det och om inte våra politiker inser att de svikit sitt eget folk via sina myndigheter som nedklassad sitt eget folk då är det nog nu de måste reagera och tänka till.
Myndigheter som migrationsverket,kronofogden försäkringskassan mördar svenskar idag med sitt regelverk
Svenskar som arbetat och kämpat hela sitt liv.
Nu måste något hända för att inte populismen skall öka.
Tack för din kommentar..
Mycket bra uttryckt! Håller med till fullo!
Upproren är nog en följd av det nyliberala samhälle vi numera lever i. ” Marknaden” har tillåtits att ta över den allmänna välfärden. Människovärde har ersatts av marknadsvärde. Så ska t.ex. en födande kvinna anses som konsument av varan födslovård. Är inte varans pris ekonomiskt försvarbar, så flyttas BB servicen till en annan ort. Kvinnan och barnet väl och ve ingår inte i de ekonomiska kalkylerna. Marknadstänket har dessvärre också anammats inom den offentliga vården .
Tack Östen för din kommentar.
Delar den helt och som ”marknad” beträffar är tyvärr landsbygden väldigt liten.
Vi har länge sett att de som har makten tar beslut i frågor som de inte har insikt om. Det är alldeles för uppenbart nu, att vi inte längre stillatigande kan ha tillit till dem. Vi drabbas alldeles för hårt. Vi lever ju i konsekvenserna av deras beslut och inser att vi måste hjälpa dem att komma till insikt, om vi nu vill att Hela Sverige ska Leva. Hela Sverige måste leva om vi ska ha något Sverige. Det visar också på att det nu är hög tid och ytterst nödvändigt, då så många anslöt sig i de olika grupperna så snabbt.
Utan tvekan är det så.
Upproren är i grunden sundhetstecken och förhoppningsvis en väg att nå beslutsfattarna.
Absolut så Ann-Sofie.
De politiska makthavarna har distanserat sig ifrån befolkningen och lever i sin egen värld med höga löner, som de sätter själva och statsministern påstås ha EU:s högsta lön som regeringschef.
Det är inte marknaden som är orsak till landsbygdens problem utan politiken. Marknaden, som är det naturliga urvalssystemet och det som mest påminner om villkoren för samtliga arter på jorden, tillåts inte i Sverige.
Här styr politiker enligt ett system som går under namnet planekonomi. Där har vi svaret på varför.
Jag håller med om det absolut mesta du skriver Torbjörn Ohlsson, men du undviker det väsentliga som en katt ikring het gröt, nämligen politiken.
Det bör inte vara någon nyhet att de som innehaft makten i Norrland under lång tid betecknas som ett parti som vill centralisera. Det betyder flera saker men framför allt att flytta människor till städer och storstäder för då blir det billigare för staten att härbärgera dem och enklare att hålla dem under kontroll (styra dem). Och så har det blivit.
Det är med andra ord en helt planerad politisk agenda, trots alla ord och löften om något annat.
Om detta, som i alla andra sammanhang krävs det dock både intresse för och kunskap om, för att förstå varför det blivit som det blivit.
Jag tycker alla områden jag nämnt har med politiken att göra.
Däremot ser jag inte något konspiratoriskt i myndigheternas agerande, möjligen flathet och okunskap.