Gång på gång utreds de s.k. landsbygdsfrågorna och hanteras som om det vore ett problem för landet. I januari 2017 presenterades den senaste och sjuttiofem förslag hade mejslats fram som skulle vrida utvecklingen från storstäder till landsbygdens favör.
Alla partier sades stå bakom utredningen något som idag känns avlägset. Kan det ha varit så enkelt att man då 2017, insåg att man närmades sig ett valår och ville få bort landsbygdsfrågorna från dagordningen.
Det var lättare och mera röstvinnande att tävla om att bekämpa invandringen.
Det verkar finnas ett slags kamouflerat motstånd mot förändring i maktbalansen mellan stad och land och jag listar några områden.
Makt
Det är utan tvekan en maktdemonstration när landsbygdsfrågor alltid prioriteras bort. Vi ser en politik som är styrd utifrån en urban norm och det går nog påstå att problemet är strukturellt.
Det är nog inte heller tänkbart hos de flesta att utmana storstädernas stora mandatantal till förmån för landsbygdens få mandat.
Men varför ställer partierna upp på landsbygdsutredningen förslag, när man uppenbarligen inte har för avsikt att genomföra något av den.
Skygglappar
Om kriminalitet.
Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att antalet anmälda brott, räknat per kommun och i förhållande till folkmängd, är i särklass störst i Stockholm. Göteborg och Malmö.
Väldigt många är idag rädda för den ökande kriminaliteten. Varför är det då så viktigt att samla nästan hela Sveriges befolkning på en yta som är mellan 1 och 2 % av hela landets yta.
Denna utveckling har pågått i många år och ändå görs ingenting åt snedfördelningen.
Så glöm detta med att kriminaliteten sliter sönder landet. Den sliter sönder storstäderna, men storstäderna är inte hela landet.
Om bankerna
I dag stängs bankkontor på landsbygden i en rasande fart. Motivet brukar vara att det tillkommit nya tekniska lösningar så kontoret har blivit överflödigt.
För hushållens löpande ärenden stämmer detta, men det stämmer inte för näringslivets behov av snabba, ibland kortfristiga, krediter, hantering av dagskassor m.m. m.m.
Med bankernas statliga garantier för sin verksamhet borde staten kunna kräva en bättre närvaro i hela landet från de stora bankerna.
Var finns beredskapen om det finansiella systemet sviktar – då tänker jag bland annat på mängden kontanter.
Om jordbruket
Det finns uppgifter om att en svensk mjölkbonde stänger sitt jordbruk varje dag.
Mjölkpriset är nästan oförändrat de senaste trettio åren. Driften är automatiserad så mycket som det går, så för att ha ett jordbruk även i framtiden, då är det inkomsterna som måste ökas. Men inte bara det:
Var finns beredskapen om Sverige drabbas av isolering.
Av beredskapsskäl behövs ett jordbruk som kan leverera mat till invånarna om vi blir isolerade.
I dag räcker lagret några dagar, sedan är det tomt
Om kunskaperna
När glömde vi var värden skapas, hur saker och ting hänger ihop, hur stad och land är beroende av varandra, men också på ens egna sätt att bidra till landet?
Hur kan något som varit – och är en så viktig del i Sveriges grundläggande DNA – landsbygden – glömmas bort?
Varför ska den så ofta talas illa om och förlöjligas?
Landsbygden är numera vårt största utanförskapsområde (i politisk bemärkelse). Men… hur kan landsbygden vara ”utanför”? Är inte de 98 procent av vår yta som ÄR landsbygd – det som ÄR själva landet och en betydande del i vår historia, nutid och framtid?
Om media
I dag finns ytterst få mediaföretag som bevakar landsbygden. Det är illa när de stora privata medieföretagen lämnar nästan hela landet obevakat, men det känns som en skandal när de statliga medieföretagen gör det samma.
Både ur beredskapsskäl och informationsskäl är detta en jättebrist och stor nonchalans mot landsbygdens befolkning.
Uppror
Det pågår upprorstankar inom många delar av den svenska landsbygden och förklaringen sammanfattar jag så här.
När slutade politiker att ha visioner för att hela Sverige skulle kunna utvecklas?
Dela Sverige. Låt de tärande storstäderna klara sig själv utan försörjningen från landsbygden.