Det händer mycket just nu i landet och i världen och jag tror inte någon politiker, i något parti, i något land kan greppa allt och absolut inte hantera allt. Ändå är det så många som uttrycker sig självsäkert. Det gäller bara att agera på ett visst sätt så löses alla problem. När då samma problem får olika lösningar, med tveksamma argument och i en diskussion som ibland är fördummande då skulle jag vilja höra någon säga:
– Nu stannar vi upp lite, ser vad som händer, pratar ihop oss och tar ett helhetsgrepp. Vi har några områden som vi måste samarbeta omkring, lära oss att förstå olika mekanismer som styr folks beteenden. Ska vi få ett helt land då måste vi samarbeta bättre än vad vi gjort hittills.
Vad är det då för svårigheter jag ser?
Samband i ekonomin.
Jag har tröttnat på resonemanget om ”den heliga tillväxten.”
– Varför måste ekonomin alltid växa och kan någon på allvar tro att det är möjligt?
– Varför måste vi jobba för att ha en inflation på 2%?
Det finns givetvis många flera frågor, men vi måste få ett nytt synsätt på hur vi ska mäta ett lands välmående. Dagens BNP-begrepp känns totalt förlegat. Lite förenklat kan man säga att man ska mäta antalet producerade teveapparater och tvättmaskiner och hoppas att det producerats flera än året innan – då är det bra…..
Nej, vi måste vi få in begrepp som invånarnas välbefinnande, sjukskrivningsdagar medellivslängd, miljövärden, utbildningsnivå och en annan syn på offentliga sektorns produktion.
I dag ingår enbart kostnaden för den offentliga sektorn i BNP-begreppet, vilket då innebär att en dyr och ineffektiv offentlig sektor i statistiken är värdefullare än en billig och effektiv organisation.
Landsbygd och glesbygd
Jag har tröttnat på begrepp som den tärande lands- och glesbygden och den kreativa storstaden. Hur kan man prata om gles- och landsbygdsproblem när:
– Hushållen tvingas skuldsätta sig till en farlig nivå för att hitta en bostad, vilket i sig kommer att orsaka nästa finanskrasch. Ingen finanskrasch har hittills startat på landsbygden.
– Många säger att kriminaliteten sliter sönder landet. ”Vi vågar inte gå ut.” Det stämmer nog på sina håll – i storstäderna – ingen kriminalitet sliter sönder landsbygden.
– Den egna matproduktionen sker på landsbygden och förädlas ibland i städerna. Det som produceras idag räcker inte många dagar om Sverige blir blockerade.
”Hela landet ska leva”, sägs det ibland från Rosenbad, samtidigt som man planerar för förtätning av bostadsområden i städerna, istället för att flytta ut verksamheter utanför de stora städerna.
Det korta minnet – Skuldfällan
Den bankfrossa som skakade världen, inklusive Sverige genom den s.k. Lehman-hösten 2008 och eurokrisens 2011, samt till tidigare kriser under -90 talet, verkar vara glömd, trots att kriserna brukar komma med åtta till tolv års mellanrum.
Italiens banker verkar vara pressade och den senaste tiden finns oroliga signaler från Kinas banker. Hemska tanke.
Men vad gör bankerna med sina enorma vinster?
Ja det är enkelt, 70 – 80 % delas ut till ägarna. Till det beviljar de sina ledningsgrupper enorma bonusprogram.
Det som blir kvar och som ska läggas till det egna kapitalet är förhållandevis små belopp. Kapitaltäckningen, d.v.s. reserverna för att klara framtida kreditförluster är förhållandevis små.
Till sist
Tror att många som läser detta håller med mig. De utmaningar vi har framför oss är stora och många av utmaningarna har inte tidigare hanterats av dagens politiker.
Det behövs ett nytänkande och någon som vågar ta ett helhetsgrepp. Ledare som vågar stå upp framför kamerorna och berätta och förmedla en ny vision, där frågorna om de ekonomiska sambanden, kriminaliteten, utanförskapets baksidor, integrationens möjligheter, men också risker när den går fel.
Jag vill att någon ska stiga fram och likt Marthin Luther King utbrista i ”I have a dream” och sedan förmedla vilka steg som måste tas för att förverkliga detta samhälle.
Jag vill inte se ledare som bråkar om enskilda statistikuppgifter och vem som vidtagit åtgärder så att PISA-resultaten förbättrades eller försämrades, eller hur man ska beräkna arbetslöshetens storlek. Om detta fortsätter har vi snart en statsminister som heter Åkesson och han behöver inte ens vidta någon valrörelse, de andra partierna sköter det åt honom.
Slutar med en lärdom av en av de största ledarna Nelson Mandela. Torterad och fängslad gav han aldrig upp kampen om ett rättvist samhälle. Han blev en förebild och han ingav förtroende och framtidstro. En av hans lärdomar lyder:
Drömmar och visioner måste upplevas som något som ska bli bättre än det nuvarande – om du vill växa som person.