Inledning
När jag skriver det här pågår det skogsbränder på många håll i landet. För många i de närliggande byarna har den trygghet som de vanligtvis känner fått sig en törn. En blixt från åskan och tillvaron kan förändras på nolltid.
En annan blixt som kan slå ner och som kan orsaka oerhörda konsekvenser för samhället är om betalningssystemen kraschar. Ett åsknedslag, ett längre elavbrott och vår trygghet kan förändras på många olika sätt. Jag försöker här sia lite om vilket skräckscenario som kan uppstå.
Utgångspunkter
Som ni ser, ingen liten fråga jag försöker ge mig på att besvara. Man jag är i samma sällskap som många andra som försökt göra detta, alltså ingen vet riktigt. Men det pågår seriösa konsekvensstudier vid Högskolan i Skövde som jag har använt mig av i mina egna antaganden.
De bedömer konsekvenserna för vad ett längre avbrott i betalningssystemen får för olika viktiga delar av samhället, t.ex: mataffärer, apotek, drivmedel, restauranger och resor.
De har byggt en datamodell av städer där den vanligaste servicen finns och vad som händer vid till exempel ett långt elavbrott och där betalningssystemen kraschar.
Och det är mycket som händer samtidigt.
Sedan låter de betalningssystemet krascha vilket innebär att inga elektroniska system fungerar. Kontanter finns numera bara till en liten del i samhället.
De som utvärderar de olika scenarierna är förutom personer från Högskolan, IT-proffs också företrädare för de olika branscherna och möten sker vid flera tillfällen och erfarenheterna bakas in i modellen allt eftersom.
Vad har man hittills sett?
De omedelbara konsekvenserna är:
– Stopp bland restauranger,
– Stopp för bensinstationer,
– Stopp för flygplatser
– Stopp för de större matbutiker, de stora kedjorna.
Alternativ
Om nu inte kort, swish, eller kontantsystemet fungerar vad finns det för alternativ. Möjligen skulle det gamla checksystemet kunna fungera, men gruppen är inte helt säker.
Aningslöshet
Gruppen har slagits av den stora aningslöshet som finns hos Myndigheter och hos de stora företagen, som bygger hela sin verksamhet på att de elektroniska systemen alltid ska fungera.
Ett svar som en företrädare för ett stor företag sa, ”Vi meddelar IT-supporten och väntar tills det fixat det” Ska man skratta eller gråta….
Ingen plan
När gruppen jobbat vidare och man tvingats inse att det tänkta avbrottet inte löses på några timmar – det kommer att ta längre tid, så finns ingen som har tänkt igenom ett sådant scenario, ingen har en plan.
Bankrun och hamstring
Det vi med säkerhet kan se framemot är en så kallad ”bankrun”, d.v.s. att folk rusar till bankomaterna för att ta ut pengar.
Men då gäller det att komma ihåg att kontanterna tar slut snabbt. Det finns kontanter för omkring 2 % av de belopp som finns på bankernas inlåningskonton. Det räcker inte långt.
Säkert kan vi också räkna med en hamstringsvåg av livsmedel och då kommer nästa jättelika problem. Maten i butikhyllorna räcker kanske 2-3 dagar, sedan är det slut och om inte mattransporterna fungerar, då är det allvarligt.
Sammanfattning
Gruppen sammanfattar de hittills konstaterade bristerna så här:
”När bankkortet inte fungerar kan vi inte handla mat och lastbilarna som ska transportera maten till livsmedelsaffären kan inte heller tanka drivmedel. När ett IT-fel eller en naturkatastrof slår ut betalningssystemet, när börsen kraschar eller när svenska valutan rasar på grund av politiska oroligheter eller krig så har en kris i den ekonomiska infrastrukturen nästan direkt följdkonsekvenser för till exempel transportsektorn eller livsmedelsförsörjningen.
Hur ska beslutsfattare på olika nivåer i de olika sektorerna gemensamt klara de utmaningarna som de då ställs inför?”
Till sist – ett riktigt otäckt scenario
En av följderna av den finansiella kraschen 1929 blev att nazismen växte sig stark. De flesta känner till utvecklingen i Tyskland från början av trettiotalet och fram till 1945.
Det var ingen statskupp – nazistpartiet röstades fram på demokratiskt sätt – och idag har vi partier i riksdagen som på allvar vill förhandla med sd.
Det finns många likheter i dag med situationen i slutet av tjugotalet och början av trettiotalet – inte minst den totala aningaslösheten.
Till de politiker som fortfarande har sina tankevindlingar kvar vill jag säga:
Bygg upp en krisorganisation för landet och ta med sårbarheten som de elektroniska systemen innebär.