Tankar om midsommarfirande – mitt och andras

Så står vi inför den kanske svenskaste av alla svenska helgtraditioner. Midsommar med dans kring stången och på dansbanan, fest, kärlek, sill och nubbe. Kan det bli svenskare.
Jag har grottat ner mig i några berättelser och även tänkt på några midsomrar jag upplevt och försökt få svar på några frågor.

Hur svenskt är det och hur har jag tillbringat midsomrarna?
Jag delar med mig av lite minnen.

Midsommarstången
Midsommarstången kommer troligen från Tysk­land någon gång under medeltiden.  Det finns avbildningar från 1600-talet.
Så var det med den ursvenska traditionen – från Tyskland.’

Visst har även jag ibland dansat runt en midsommarstång, men någon fast tradition har det inte blivit. Här är min dotter Anna, på väg till midsommardans, som hon uppskattade.

Firandet
Från både Norge och Danmark finns noteringar om att sommarsolståndet firades men inte hur. I Sverige finns anteckningar om firande fanns ända till vikingatiden. Det som nämns är rituell öldrickning.
Ja då har vi hittat något äkta svenskt – rituell öldrickning.
Jag har en känsla av att just den punkten har utvecklats.

Maten
I dag äter vi sill, färskpotatis och jordgubbar med grädde samt dricker öl och brännvin.
Men inte heller det är någon gammal tradition. Den har vuxit fram under 1900-talet.

 

 

Även när det gäller maten så är jag dålig med midsommartraditionerna. Visst blir det ibland sill och snaps men långt ifrån alltid.
För två år såg det ut så på bilden när vi väntade på att maten skulle serveras. I en elegant hotellträdgård i Bordeaux – det blev ingen sill.
Just då saknade jag den inte heller.

 

 

 

 

Men små grodorna då
Nä inte ens den, melodin har spårats till en militärmarsch från franska revolutionen

Fjällen
Att vistas i fjällen är ju ingen allmän svensk tradition. Ändå är nog fjällen det som kommer närmast som tradition för oss. Däremot är inte sysselsättningarna traditionsbundna. Från jobb med stugan, veden till ren och skär avkoppling uppe på kalfjället.

 

                               

Avkoppling på fjället                                                                            Eller på fäbodvallen intill

Orientering

 

Många år tillbringade vi midsommarhelgen i Vålådalen. Stora nationella tävlingar i orientering. På bilden är sonen Martin på väg ner från fjället, tillsammans med dåvarande sambon, nuvarande hustrun Marie.
Tävlingen låg nere i några år, men har nu återuppstått  några veckor senare, men vi har blivit bekvämare…..

 

 

Fiske

Några gånger har vi dragit till fjälls för en fisketur. Långt från sill och nubbe och långt från dans kring stången.
Så här kan det se ut när man öppnar tältdörren…..

Men regnar det så är det i alla fall myggfritt…

Jag hittar alltså inte de genuina svenska traditionerna omkring midsommar – men tror att många har sina egna som man trivs med och önskar er alla en fin helg.  

 

 

 

 

 

 

Kommentera