Hasse och Tages sketch från 1980 om Olof Palmes okunskap om vad en liter mjölk kostade har lockat många skratt.
De senaste veckorna har en lång rad ledare och chefer yttrat ungefär samma sak men då har skrattet fastnat i halsen.
Så många, så okunniga ledare om vad som händer i deras egna organisationer gör mig bestört.
Tänk dig
Den 23 november beslöt Svenska Akademien enhälligt att avbryta all kontakt och all vidare finansiering av all verksamhet som drivs av den person som kallas för Kulturprofilen.
Förutom att profilen fått stora summor pengar i stöd för sin verksamhet så motiveras även beslutet med, ”att det under sammanträdet framkommit att ledamöter, ledamöters döttrar, ledamöters hustrur och personal vid Akademiens kansli utsatts för oönskad intimitet eller opassande behandling av vederbörande.”
Alltså, under mötet framkom att profilen antastat ledamöters fruar och döttrar under flera år och ingen har berättat……
Hur trovärdig är denna förklaring – åtminstone är inte jag imponerad och jag säger som julrimmare Birger Ekerlid i Länstidningen:
”Mellan ord och handling är det kvar
Hundratals miljoner mil
Nu står de där med rumpan bar
och saknar snille, smak och stil”
#MeToo
Så rullade revolutionen #MeToo igång under hösten och jag listar något, om de upprop som gjorts:
Skådespelare: #tystnadtagning
Kända och okända skådespelare som vittnar om trakasserier och övergrepp. De gav extra tyngd till sin kampanj genom att vittnesmålen lästes upp på olika scener en dag i november.
Flera av cheferna vid en av de stora scenerna, sa ”det hade jag ingen aning om”
Sångare: #visjungerut
Opera- och konsertsångare går ut i i en manifestation och cheferna för de stora scenerna sa ”det hade vi ingen aning om”
Jurister: #medvilkenrätt
Ett stort upprop där faktiskt cheferna vid några av Sveriges största advokatbyråer medgav flera fall av sextrakasserier, enligt SVD.
Jaja, där hade faktiskt några chefer en aning.
Och de ska fortsätta att representera rättvisa och människors lika rättigheter.
Politiker: #imaktenskorridorer
Många berättelser har kommit från kvinnliga politiker. Personer som ska stifta lagar men uppenbarligen anser sig själva att stå över dem.
Och i minst ett fall så var ju kommentaren givet. ”Det hade jag ingen aning om.” Den var väntad eftersom den politikern ofta får frågor om övergrepp av olika slag från medlemmar, men han känner inte till dem
Andra grupper utan särskilda kommentarer
Musiker #närmusikentystnar
Teknikbranschen: #teknisktfel
Lärare och elever: #tystiklassen
Journalister: #deadline
Idrottare: #timeout
Dansare: #tystdansa
Kyrkan: #vardeljus
Psykologer: “Om ni berättar lyssnar vi”
Akademiker: #Akademiuppropet
Räddningstjänsten: #larmetgår
Lärare: #ickegodkänt
Ridsporten: #visparkarbakut
Försvaret: #givaktochbitihop
Barn: #kidstoo
Arkeologer: #utgrävningpågår
Läkare: #utantystnadsplikt
Restaurangarbetare: #vikokaröver
Hur tas ansvaret
Historierna är många och fruktansvärda och vittnar om ett samhälle som jag hade anat att det fanns men inte fattat vidden av.
Jag ska inte upprepa beskrivningarna av de inträffade händelserna, däremot om ett svar som verkar vara ganska vanligt när kvinnor berättar för sin arbetsgivare om det inträffade och faktiskt även från arbetsgivarens företagshälsovård, ”Du ska klä dig mindre utmanande.”
Det ansvarstagandet ger jag inte mycket för…
Slagen dam
Är namnet på en studie som gjordes av professor Eva Lundgren och Jenny Westerstrand.
Under tiden som jag jobbade med boken ”Någon måste få veta” läste jag denna studie.
Den publicerades år 2001 och visade bland annat att 46 procent av svenska kvinnor utsatts för våld av en man någon gång efter sin 15-års dag och 56 procent uppgav att de vid någon tidpunkt blivit sexuellt trakasserade.
Tillsammans med andra berättelser blev denna studie viktig för mitt skrivande, men Eva Lundgren och Jenny Westerstrand avfärdades å det grövsta när studie presenterades.
I dag vet vi att studien gav en korrekt bild av verkligheten och det drev som skapades mot forskarna framstår idag som pinsamt.
Framåt då
Om några år är jag övertygad om att #MeToo anses vara det bästa som hänt mänskligheten någonsin. En revolution som skakar om. Några tankar omkring detta:
1. Äntligen vågar kvinnor berätta om övergrepp och orättvisor
2. Ingen bör bli ifrågasatt som ”sagoberättare” när någon berättar om ett övergrepp
3. Ingen arbetsgivare som vill kallas modern kan låta bli att arbeta med jämlikhetsfrågor.
4. Debatten gör det möjligt att flytta skulden och skammen dit den ska – till förövarna.
Politiken
De politiska partierna har en läxa att göra – de är ju också besudlade. Ändå är det partierna som nu måste ta ett initiativ. Till jämställdhetsplaner som inte bara är hyllvärmare, till etikutbildning av lärare och elever redan från förskolan och chefsutbildning där etik och jämlikhetsfrågor är de viktigaste ämnena.
Jämlikhetsfrågor i alla bemärkelser måste fram i valrörelsen….
Men kom ihåg.
Många män med makt har väldigt mycket att förlora på en ordning där kvinnor och män behandlas lika. Därför kommer de sannolikt att på olika sätt förhindra och försvåra den revolution som rullat igång.
Revolutioner, kräver ett organiserat och strategiskt arbete.
